Flera riskfaktorer bakom juversår
5.5.2020 08:29:40 CEST | Statens veterinärmedicinska anstalt | Pressmeddelande

Lisa Ekman har i sin avhandling undersökt juversår hos svenska mjölkkor. Resultaten av studien visar att juversår är utbrett: nästan en tredjedel av de över 3 000 undersökta korna hade någon form av juversår.
– Juversår är väldigt vanligt och ett ganska stort problem, men fortfarande vet vi inte tillräckligt mycket om varför de uppstår och vad man kan göra åt dem. Vi vet inte heller hur mycket juversår påverkar djurvälfärden hos drabbade kor, men troligtvis orsakar de ett visst obehag, åtminstone under tiden som de utvecklas. Dessutom verkar såren kunna ha samband med juverinflammation och andra typer av skador, säger Lisa Ekman, doktorand vid SVA och SLU.
I studien besöktes 99 mjölkkobesättningar runtom i södra och mellersta Sverige, sju mjölkkobesättningar följdes under ett års tid, och en mindre behandlingsstudie utfördes i fyra besättningar. Av såren som undersöktes var cirka två tredjedelar lindriga, och en tredjedel kraftiga.
– Såren upptäcks oftast inte förrän de blivit mycket kraftiga, och de lindriga såren vidareutvecklas ofta till kraftiga. Vi såg att såren också riskerar att bli mycket långvariga, framför allt de kraftiga, och chansen för att de kan läka minskar ju längre kon haft sitt juversår. Dessutom såg vi att många kor fick upprepade fall av juversår, säger Lisa Ekman.
Ras, juverform, ålder och mjölkproduktion påverkar
Resultaten i avhandlingen tyder på att juversår har underliggande orsaker, och identifierade ett antal riskfaktorer. En högre risk både för att ha och få juversår, sågs för rasen svensk röd och vit boskap, jämfört med svensk holstein. Kor med en viss juverform hade också ökad risk, framför allt kor som saknade en stark främre juveranfästning och som hade en grop eller ett hudveck där. Det var vanligare med juversår hos äldre kor, och chansen att deras sår skulle läka var lägre. Kor som producerade mycket mjölk hade högre risk för att både ha och få ett kraftigt juversår, jämfört med kor som producerade mindre mjölk.
– Vi såg också en tydligt förändrad mikrobiota även i lindriga sår jämfört med frisk hud. Men det finns inget som tyder på att någon speciell mikroorganism är orsaken till juversår utan vi tror att mikroorganismerna i såren är sekundära till hudförändringarna, säger Lisa Ekman.
Mer studier behövs för effektiv behandling
Det finns ingen känd effektiv behandling mot juversår tillgänglig i Sverige idag. Enligt Lisa Ekman behövs det fler studier för att ta reda på mer om varför juversår uppstår och hur de bäst kan förebyggas och behandlas.
– Jag hoppas att den här studien kan leda till en ökad uppmärksamhet från böndernas sida, och att man blir bättre på att upptäcka även lindriga sår. Men då krävs det då också att det finns behandlingsstrategier som fungerar, och där behövs fler studier! säger hon.
Mer information
Lisa Ekman disputerar fredag den 8 maj 2020 klockan 9.15, i sal Audhumbla i VHC på SLU, Uppsala.
Disputationen kan följas live på webben via denna länk: https://play.slu.se/qc/?id=aw3k39
Avhandlingens titel: ”Udder cleft dermatitis in dairy cows” (Juversår hos mjölkkor)
Huvudhandledare: Karin Persson Waller, statsveterinär vid SVA, samt gästprofessor vid SLU.
Länk till avhandlingen.
Läs mer om juversår på SVA:s webb.
Nyckelord
Kontakter
Lisa EkmanDoktorand
Tel:070-797 90 70lisa.ekman@sva.seTherese SelénKommunikatör
Tel:070-226 01 42therese.selen@sva.seBilder


Om
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Ny AI-modell kan identifiera fästingarter till SVA:s övervakning12.11.2025 06:55:00 CET | Pressmeddelande
En AI-modell har tränats med över 15 000 bilder på fästingfynd för att kunna känna igen olika fästingarter. På sikt kan det leda till en mer effektiv övervakning av både inhemska och exotiska fästingarter som kan bidra i arbetet att förebygga spridning av fästingburna sjukdomar. Det visar en studie från bland annat Statens veterinärmedicinska anstalt.
Fågelinfluensaläget försämras snabbt - viktigt att skydda fjäderfän mot smitta27.10.2025 17:33:25 CET | Pressmeddelande
Efter en ovantligt lugn fågelinfluensasäsong har läget nu snabbt förändrats både i Sverige och i närliggande länder. Redan har en svensk hobbybesättning och en kommersiell fjäderfäbesättning drabbats och det är ovanligt tidigt på hösten. Det finns risk för att denna säsong blir värre än på flera år. SVA uppmanar till stärkt smittskydd och ökad vaksamhet.
Första året med appen Trikintest15.10.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Vildsvinsjägare skickar cirka 5 000 prover i månaden för kontroll av trikiner till SVA. För ett år sedan erbjöds de möjligheten med en enklare hantering via en app, Trikintest. Efter ett år är det cirka 41 procent som använder appen.
Ökat antal fiskrapporter stärker SVA:s övervakning4.9.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Antalet rapporter om sjuka, skadade eller döda fiskar, kräftdjur och blötdjur skjuter i höjden. Allt fler hör av sig till SVA med sina fynd – och det ökar kunskapen om hälsoläget i svenska vattendrag.
Verifierade metoder – så stoppas kräftpesten28.8.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Tre rengöringsmetoder sticker ut som säkra för att stoppa spridning av kräftpest mellan olika vattendrag. Vetenskapliga studier visar vilka metoder som bäst desinficerar utrustning som används vid kräftfiske eller ”vanligt” fiske i vatten med flodkräftor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
