Forskare ska ta reda på hur krisinformation kan bli mer tillgänglig för personer med dövblindhet

– Rekommendationerna riktar sig till ansvariga myndigheter i Sverige och målet är att tillförsäkra att personer med dövblindhet kan ta del av information på ett tillgängligt och säkert sätt. Detta är inte begränsat till tillgänglighet i form av tillgängliga hemsidor och liknande utan handlar även om att innehållet i informationen är utformad så att den är tillgänglig, säger Moa Wahlqvist, projektledare på Audiologiskt forskningscentrum.

Förhoppningen är att det ska leda fram till minskad oro och osäkerhet hos personer med dövblindhet och öka deras känsla av delaktighet i samhället.

– För personer med dövblindhet så innebär det att aktiviteter som involverar information, kommunikation och interaktion med andra ofta är tidsödande och fragmentarisk och mycket energi går åt till att fylla i luckor som uppstår. Samhället måste därför ge information på ett sådant sätt så att den är tillgänglig för personer med dövblindhet, berättar hon.

För en del är det mycket svårt att hålla den fysiska distans som har rekommenderats under coronapandemin till exempel om man kommunicerar med taktilt teckenspråk.

– Att kommunicera med andra förutsätter att man är nära varandra och har fysisk kontakt. För en del är det primära hjälpmedlet för information att använda en punktskriftsläsare, för andra som har syn-, och hörselrester kvar är det även möjligt att ta del av information via TV, radio, smartphones eller datorn. Ett vanligt problem är dock att till exempel hemsidor inte är tillgängliga så även om personen med dövblindhet har hjälpmedel som skall underlätta så är det inte tillräckligt.

Utvecklar en enkät för personer med dövblindhet

Moa Wahlqvist kommer utveckla en enkät som riktar sig till personer med dövblindhet och som är medlemmar i Förbundet Sveriges Dövblinda för att ställa frågor till dem om hur de har tagit del av information om covid-19.

– Jag vill veta hur informationen har varit tillgänglig, vilka olika typer av media de har använt sig av. Vad som har fungerat och inte. Det handlar även om innehållet i informationen och inte bara hur den är utformad. Jag tror att det behövs en ökad medvetenhet och ett ökat ansvar för att informationen ska nå ut till personer med dövblindhet. Genom min forskning vill jag få fram ett tydliggörande kring vad som behövs för personer med dövblindhet kring krisinformation, säger Moa Wahlqvist.

I sin forskning kommer hon även att intervjua ett tiotal nyckelpersoner vid myndigheter som har haft en central funktion i att sprida information om coronapandemin, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller Folkhälsomyndigheten.

Faktaruta

Formas är ett statligt forskningsråd som arbetar med hållbar utveckling. Moa Wahlqvists forskningsprojekt kommer att pågå under ett år.

Dövblindhet innebär en kombinerad syn- och hörselnedsättning där respektive sinne inte kan kompensera för nedsättningen i det andra sinnet och vice versa. Personer med dövblindhet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt, det kan handla om talat språk, visuellt teckenspråk eller taktilt teckenspråk. Det sistnämnda innebär om personen  inte kan se det som tecknas visuellt istället tar emot teckenspråket med känseln vilket innebär att personens händer följer med rörelsen i händerna hos den som tecknar.

Gruppen personer med dövblindhet upp till 65 år uppgår till cirka 2000 personer i Sverige, inkluderas äldre personer som får åldersrelaterade nedsättningar i syn och hörsel så ökar gruppen betydligt.

Vid frågor kontakta

Moa Wahlqvist
Projektledare
Audiologiskt forskningscentrum
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: moa.wahlqvist@regionorebrolan.se
Telefon: 070 - 218 24 80