Universitetssjukhuset Örebro

Forskare ska ta reda på hur krisinformation kan bli mer tillgänglig för personer med dövblindhet

Dela

Personer med dövblindhet använder sig av olika sätt för att kommunicera med sin omvärld och byter ofta sätt beroende på situation. Forskaren Moa Wahlqvist har fått 800 000 kronor från Formas för att utveckla rekommendationer för hur personer med dövblindhet kan få tillgänglig information under coronapandemin.

Forskaren Moa Wahlqvist. Foto Elin Abelson.
Forskaren Moa Wahlqvist. Foto Elin Abelson.

– Rekommendationerna riktar sig till ansvariga myndigheter i Sverige och målet är att tillförsäkra att personer med dövblindhet kan ta del av information på ett tillgängligt och säkert sätt. Detta är inte begränsat till tillgänglighet i form av tillgängliga hemsidor och liknande utan handlar även om att innehållet i informationen är utformad så att den är tillgänglig, säger Moa Wahlqvist, projektledare på Audiologiskt forskningscentrum.

Förhoppningen är att det ska leda fram till minskad oro och osäkerhet hos personer med dövblindhet och öka deras känsla av delaktighet i samhället.

– För personer med dövblindhet så innebär det att aktiviteter som involverar information, kommunikation och interaktion med andra ofta är tidsödande och fragmentarisk och mycket energi går åt till att fylla i luckor som uppstår. Samhället måste därför ge information på ett sådant sätt så att den är tillgänglig för personer med dövblindhet, berättar hon.

För en del är det mycket svårt att hålla den fysiska distans som har rekommenderats under coronapandemin till exempel om man kommunicerar med taktilt teckenspråk.

– Att kommunicera med andra förutsätter att man är nära varandra och har fysisk kontakt. För en del är det primära hjälpmedlet för information att använda en punktskriftsläsare, för andra som har syn-, och hörselrester kvar är det även möjligt att ta del av information via TV, radio, smartphones eller datorn. Ett vanligt problem är dock att till exempel hemsidor inte är tillgängliga så även om personen med dövblindhet har hjälpmedel som skall underlätta så är det inte tillräckligt.

Utvecklar en enkät för personer med dövblindhet

Moa Wahlqvist kommer utveckla en enkät som riktar sig till personer med dövblindhet och som är medlemmar i Förbundet Sveriges Dövblinda för att ställa frågor till dem om hur de har tagit del av information om covid-19.

– Jag vill veta hur informationen har varit tillgänglig, vilka olika typer av media de har använt sig av. Vad som har fungerat och inte. Det handlar även om innehållet i informationen och inte bara hur den är utformad. Jag tror att det behövs en ökad medvetenhet och ett ökat ansvar för att informationen ska nå ut till personer med dövblindhet. Genom min forskning vill jag få fram ett tydliggörande kring vad som behövs för personer med dövblindhet kring krisinformation, säger Moa Wahlqvist.

I sin forskning kommer hon även att intervjua ett tiotal nyckelpersoner vid myndigheter som har haft en central funktion i att sprida information om coronapandemin, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller Folkhälsomyndigheten.

Faktaruta

Formas är ett statligt forskningsråd som arbetar med hållbar utveckling. Moa Wahlqvists forskningsprojekt kommer att pågå under ett år.

Dövblindhet innebär en kombinerad syn- och hörselnedsättning där respektive sinne inte kan kompensera för nedsättningen i det andra sinnet och vice versa. Personer med dövblindhet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt, det kan handla om talat språk, visuellt teckenspråk eller taktilt teckenspråk. Det sistnämnda innebär om personen  inte kan se det som tecknas visuellt istället tar emot teckenspråket med känseln vilket innebär att personens händer följer med rörelsen i händerna hos den som tecknar.

Gruppen personer med dövblindhet upp till 65 år uppgår till cirka 2000 personer i Sverige, inkluderas äldre personer som får åldersrelaterade nedsättningar i syn och hörsel så ökar gruppen betydligt.

Vid frågor kontakta

Moa Wahlqvist
Projektledare
Audiologiskt forskningscentrum
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
E-post: moa.wahlqvist@regionorebrolan.se
Telefon: 070 - 218 24 80

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskaren Moa Wahlqvist. Foto Elin Abelson.
Forskaren Moa Wahlqvist. Foto Elin Abelson.
Ladda ned bild

Om

Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset Örebro
Södra Grev Rosengatan
701 85 Örebro

http://www.regionorebrolan.se/uso

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

El-behandling minskar förekomsten av självmord bland svårt deprimerade patienter enligt ny forskning från Örebro23.7.2021 12:27:24 CEST | Pressmeddelande

Många självmord beror på depression. Svårare depressioner har sedan mitten av 1900-talet behandlats med elektrokonvulsiv behandling (ECT), där nervsystemet stimuleras med elektrisk aktivitet. Det är väl känt att behandlingen kan ge symtomlindring och att en vanlig biverkan är tillfällig minnesstörning. Ny forskning vid Universitetssjukhuset Örebro visar nu att ECT minskar förekomsten av självmord vid svår depression.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum