Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie: Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut

Dela

Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.

Endast 13 procent av gravida kvinnor i Sverige uppger i en studie att pandemin påverkat deras abortbeslut. Studien har letts av Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: David Naylor, Uppsala universitet
Endast 13 procent av gravida kvinnor i Sverige uppger i en studie att pandemin påverkat deras abortbeslut. Studien har letts av Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: David Naylor, Uppsala universitet

- Det är intressant att partnerns deltagande är så viktigt. Det säger något om vår samtid. Backar vi två generationer fick inte männen vara med på förlossningen, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emerita vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som tog initiativ till studien, eftersom hon arbetade med smittspårning under pandemin.

Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. Enligt en undersökning i 29 länder var tillgången till abort begränsad i cirka hälften av länderna och drygt 8 av 10 länder rapporterade att tillgången till preventivmedel påverkats negativt. I Storbritannien rapporterade en av fyra unga vuxna att deras tillgång till preventivmedel begränsats på grund av pandemin.

Fokus för den aktuella studien var hur pandemin påverkade svenska kvinnors beslut att genomgå en medicinskt framkallad abort och tillgången till preventivmedelsrådgivning.

Studien pågick under perioden januari till juni 2021 vid sju abortmottagningar i Sverige, förutom Akademiska sjukhuset; Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Östersund och sjukhusen i Gävle, Helsingborg, Visby och Västerås. Totalt ingick 623 kvinnor som sökte vård för att genomgå abort under de första tre månaderna av sin graviditet. Dessa fick anonymt fylla i ett formulär med frågor. Forskarna använde samma frågeformulär som i en undersökning för 20 år sedan om orsaker till abort, nu med tillägg av frågor om pandemin.

Tanja Tydén berättar att idén till studien väcktes när hon under pandemin arbetade med smittspårning. Hon hade ringt upp cirka 2000 nysmittade och upplevde att gravida kvinnor var mer oroliga än andra. Samtidigt hade kollegan Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare vid Lunds universitet, noterat att bortsökande kvinnor uttryckt oro för coronaviruset. Detta väckte en nyfiken på att ta reda på om pandemin påverkat abortbeslutet.

- Resultaten visar att 43 procent av kvinnorna hade haft symtom av covid-19 det senaste året, men 19 procent hade fått diagnos. Av de deltagande kvinnorna hade fyra procent redan gjort en abort på grund av pandemin. Av kvinnorna angav 13 procent att pandemin bidrog till deras abortbeslut. Elva procent angav att pandemin påverkat beslutet i någon mån, två procent att den påverkat beslutet i hög grad och sex procent att pandemin var den avgörande orsaken till aborten, säger Tanja Tydén.

Av de kvinnor som i fri text kommenterade hur pandemin påverkat deras abortbeslut angav en fjärdedel att de inte ville vara utan sin partner under besöken i mödravården och i samband med förlossningen. En av fyra kände oro över sin egen och/eller fostrets hälsa och var femte kände oro över sin ekonomi. Några kände att de inte ville föda barn under en pandemin och andra ville vaccineras först. Endast fyra procent uppgav att de hade haft svårigheter med tillgång till preventivmedelsrådgivning på grund av pandemin. Knappt hälften hade inte använt något preventivmedel vid tidpunkten för konception, 20 procent hade använt kondom, 18 procent avbrutet samlag och 14 procent p-piller.

- Vår slutsats är att en minoritet av kvinnorna upplevde att pandemin påverkat deras abortbeslut. Det faktum att vissa kvinnors beslut påverkades av att partnern inte skulle kunna ta del av graviditeten/mödravårdskontroller etc är i linje med tidigare forskningsstudier, konstaterar Tanja Tydén.

Att så pass få kvinnor upplevt problem med tillgång till preventivmedel, menar hon kan tolkas som att vi i Sverige lyckades bibehålla god tillgång till hälso- och sjukvård under pandemin, om än inte fullständig.

- Vår bedömning är att svenska beslutsfattare, framförallt genom att undvika en total stängning och anpassa vården så mycket som möjligt till situationen, bidrog till att upprätthålla tillgängligheten. Vi noterar också att det gjordes en lyckad förändring mot mer telemedicinsk rådgivning samtidigt som det togs fram uppdaterade riktlinjer för förskrivning av preventivmedel.

Tanja Tydén konstaterar samtidigt att förskrivningen av p-piller och andra långtidsverkande preventivmedel gick ned under pandemin.

- Majoriteten av kvinnorna i studien använde preventivmedelsmetoder som kräver lite eller ingen kontakt med hälsovården såsom kondom eller avbrutet samlag. Resultaten understryker betydelsen av tillgången till en god och förstående hälsovård i ett robust sjukvårdssystem, avrundar hon.

Studien har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften BMJ Sexual & Reproductive health. Läs här.

För mer information/intervju, kontakta:


Tanja Tydén, professor emerita vid Uppsala universitet, tel: 070-877 77 68, e-post: tanja.tyden@kbh.uu.se

Maria Ekstrand Ragnar, Med.dr. Lunds Universitet, tel: 070-492 40 77, e-post: Maria.Ekstrand­_Ragnar@med.lu.se

Jenny Niemeyer Hultstrand, Med.dr, Uppsala Universitet Jenny.Hultstrand@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Endast 13 procent av gravida kvinnor i Sverige uppger i en studie att pandemin påverkat deras abortbeslut. Studien har letts av Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: David Naylor, Uppsala universitet
Endast 13 procent av gravida kvinnor i Sverige uppger i en studie att pandemin påverkat deras abortbeslut. Studien har letts av Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: David Naylor, Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro

Studiedeltagande på distans ska underlätta patientmedverkan i diabetesforskning14.11.2022 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med typ 2-diabetes i Uppsala län erbjuds att medverka i en klinisk studie på närmaste vårdcentral. I den rikstäckande SMARTEST-studien jämförs dagens standardbehandling med en mer modern läkemedelsbehandling för att utvärdera vilket läkemedel som är mest effektivt för att minska risken för följdsjukdomar. Det är den hittills största läkemedelsprövningen inom diabetes i Sverige.

Smart medicinteknik utvecklar diabetesvården14.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ett stort teknikskifte har skett inom diabetesvården de senaste åren, som ger patienterna nya verktyg att bättre följa och kontrollera sin behandling. På Akademiska sjukhuset används allt oftare smarta medicintekniska lösningar såsom sensorer för glukosmätning och olika appar. Region Uppsala ligger tillsammans med Västra Götaland bäst till i landet när det gäller glukoskontroll vid typ1-diabetes. Utvecklingen uppmärksammas på världsdiabetesdagen 14 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum