Förundersökning inleds inte i ärende om Dawit Isaak

Den 28 oktober 2020 gjordes en anmälan i Sverige mot flera personer tillhörande den politiska ledningen i Eritrea för brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr av den svenska medborgaren Dawit Isaak.

Anmälan har nu prövats av kammaråklagare Karolina Wieslander som anser att det finns skäl att anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts.

– Uppgifter i ärendet ger stöd för att Dawit Isaak har varit frihetsberövad i Eritrea sedan 2001 för att han uttryckt sina åsikter. Det finns också uppgifter som tyder på att det här är en del av regeringens systematiska övergrepp som riktas mot personer som nyttjar sin yttrandefrihet. Det finns därför anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande har begåtts mot Dawit Isaak, säger Karolina Wieslander på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

För att åklagaren ska inleda förundersökning måste det finnas en rimlig möjlighet att i Sverige utreda och lagföra ett misstänkt brott.

– För att vi ska kunna utreda brottet och väcka åtal behöver vi bl.a. vidta utredningsåtgärder i Eritrea. Då krävs ett godkännande från den eritreanska staten. Eftersom de misstänkta tillhör den politiska ledningen i landet och på grund av det misstänkta brottets karaktär bedömer jag att förutsättningarna för att få rättshjälp från Eritrea är ytterst begränsade. Jag inleder därför inte någon förundersökning, avslutar Karolina Wieslander.

Bilaga till beslutet i dag 2021-01-12

Tidigare pressmeddelande i ärendet, 2016-09-14

Kontakt

Kammaråklagare Karolina Wieslander är tillgänglig för media i dag tisdag kl. 10-11.30, 010-562 54 53.

När bör en förundersökning inledas?

Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken följer att förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Om det är uppenbart att brottet inte går att utreda, behöver förundersökning däremot inte inledas. Detta undantag från förundersöknings- och åtalsplikten sammanhänger med att det kan finnas situationer där det i praktiken saknas möjligheter att utreda och lagföra ett misstänkt brott. Det kan t.ex. vara fallet när ett brott har begåtts utomlands och varken bevisning eller misstänkt finns tillgänglig här i Sverige och bedöms inte heller bli åtkomlig för svenska myndigheter genom rättslig hjälp samt utlämning eller överlämning (jfr prop. 1994/95:23 s. 95 f).

---

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20