Från covid-19 till intelligent industri – drygt 71 miljoner till forskningsprojekt

De beviljade forskningsprojekten ingår i KK-stiftelsens så kallade HÖG-program. Totalt inkom 54 ansökningar, varav 17 beviljades efter bedömning av internationella experter och extern bedömargrupp. Flest beviljade projekt fick Örebro universitet till en total summa av 26,9 miljoner. Bland de företag som arbetar tillsammans med lärosätena i projekten finns allt från stora internationella koncerner verksamma i Sverige till högspecialiserade start-ups.

– Samverkan är central i KK-stiftelsens finansieringsmodell och vår erfarenhet är att samproduktion genererar resultat som är till nytta för både akademi och näringsliv. Vi kräver att minst två företag deltar i de projekt som vi finansierar och att de är delaktiga redan från början. Vi stödjer inte uppdragsforskning, säger Margareta Stark som är programansvarig på KK-stiftelsen.

Två av forskningsprojekten finns vid Örebro universitet respektive Högskolan i Gävle. Här berättar forskningsledarna mer.

Kartläggning av biomolekyler vid covid-19

– Tidigare forskning visar att en särskild grupp biomolekyler styr de biokemiska signaleringsvägarna som kan ligga till grund för akuta infektiösa inflammationstillstånd som sepsis och kroniska inflammatoriska tillstånd som ateroskleros (åderförkalkning). Nu ska vi genom nydanande analytiska metoder kartlägga betydelsen av dessa biomolekyler vid covid-19. Vi ska bland annat använda material från patienter som genomgått covid-19-infektion, säger Samira Salihovic, biträdande lektor och forskningsledare, Örebro universitet.

– Projektet ska bedrivas som ett samarbetsprojekt mellan forskare verksamma vid institutionen för medicinska vetenskaper inom forskningsmiljön iRiSC vid Örebro universitet/Region Örebro län samt forskare vid Umeå universitet. Forskningsprogrammet vilar på ett gemensamt tvärvetenskapligt partnernätverk med näringslivspartners vid Waters Sweden AB och Larodan AB som kommer att tillhandahålla kunskap, material och metoder, säger Samira Salihovic.

Effektivt maskinunderhåll bidrar till cirkulär ekonomi

– Vårt projekt ryms inom ett växande område, nämligen intelligent industri, som också är ett av Högskolan i Gävles prioriterade forskningsområden. Projektet har fokus på prediktivt underhåll som handlar om att data från maskiner och utrustning analyseras för att förutsäga underhållsbehov. Vi kommer att titta på prediktivt underhåll ur ett systemperspektiv som tar hänsyn till processen i sin helhet. Det är viktigt att understryka att ett effektivt underhåll är både resurseffektivt och bra för ekonomin och räknas som en av de innersta cirklarna i en cirkulär ekonomi, säger Niclas Björsell, docent och forskningsledare, Högskolan i Gävle.

– En förutsättning för att lyckas med forskningsprojektet är att kombinera god processkunskap med nya metoder och verktyg. Dessa skapar vi nu genom flera deltagande företag inom stålindustrin som Ovako, Sandvik, SSAB och ABB, säger Niclas Björsell.

Beviljade projekt