Hög omsorgsnota ger inte nöjdare brukare

 
Somliga kommuner lägger 30–40 procent mer pengar på sin äldreomsorg än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningens sammansättning. Hos andra ligger kostnaden långt lägre än den förväntade, 20 procent under i extremfallen.

Nöjdheten hos brukarna är generellt hög. I snitt uppgav 87 procent av de svarande i Socialstyrelsens brukarenkät att de är ganska eller mycket nöjda med den omsorg de får. Betygen varierar en hel del.

Men kvaliteten tycks inte påverkas av penninginsatsen – de svagare betygen hittas lika gärna i dyrt driven äldreomsorg som i billig.

– Precis så är det. När vi har studerat kostnader och olika mått på kvalitet har vi inte kunnat hitta några tydliga samband, säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen Vård och omsorg hos SKL, till Dagens Samhälle.

– Även när man tittat direkt på ersättningsbeloppen i LOV i hemtjänsten och jämfört med brukarnöjdhet blir resultatet detsamma. Inga direkta samband, säger Greger Bengtsson.

Grafiken visar de 20 kommuner som driver äldreomsorgen dyrast respektive billigast i landet. Där syns också andelen mycket nöjda eller ganska nöjda brukare – det enskilt tyngsta kvalitetsmåttet i äldreomsorgen.

(Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2016, Öppna jämförelser samt Kolada)

Hela artikeln bifogas