– Hushållen har under det gångna året mött motvind som också fått betydande negativa effekter på konsumtionen: inflationschocken har ätit ur reallönerna, bostadsräntorna har stigit kraftigt, börsen och fastighetspriserna har fallit, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

De negativa ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, i både Europa och Sverige, blev kännbara. Samtidigt blev det inte riktigt så illa som många befarade förra våren, de europeiska ekonomierna visade sig vara oväntat bra på att göra sig av med det ryska gasberoendet utan katastrofala ekonomiska konsekvenser.

Emellertid förstärkte kriget andra negativa krafter som redan var i spel, inflationen skenade i spåren av snabbt stigande energipriser vilket utlöste ett sällan skådat ränterally. Förutom de direkta negativa effekterna på hushåll och företag bidrog stigande räntor till en rejäl sättning i världens börser och fallande fastighetspriser, inte minst i Sverige.

– Sveriges ekonomi hämmas av hushållens mycket höga finansiella skuldsättning jämfört med andra länder. Dessutom har många hushåll haft rörliga bolån vilket innebär att hushållens ekonomi är kraftigt exponerad för stigande räntor, säger Mats Kinnwall.

I Sverige har hushållens skuldkvot (skuld relativt disponibel inkomst) ökat snabbt och kontinuerligt och nått nästa 200 procent. I länder som Tyskland och USA har skuldkvoten fallit rejält under lång tid till 100 procent.

Penningpolitikens fulla effekt på ekonomin och inflationen sker med betydande fördröjning. Det innebär att genomförda räntehöjningar inte slagit igenom med full kraft. Det finns all anledning att förvänta sig mer åtstramningar de närmaste månaderna, innan centralbankerna känner sig trygga med att inflationen verkligen är på väg ner.

– Vi förutsätter att centralbankerna tar sin affärsidé på yttersta allvar och ”do whatever it takes” för att värna inflationsmålen. Allt annat för tankarna till mindre väl fungerande ekonomier, säger Mats Kinnwall.

Industriekonomerna räknar med en svag inledning av 2023 i stora delar av världen. Undantaget är Kina, vars ekonomi i kölvattnet av skrotandet av zero-covid politiken förmodligen kommer att accelerera ordentligt i år efter ett par magra år. Sammantaget räknar vi med att världsekonomin växer med drygt 1,5 procent i år för att ta lite mer fart 2024.

Utvecklingen av svensk ekonomi kommer att gå både i dur och moll framöver, enligt Industriekonomerna.

– Delar av Sverige och vissa branscher befinner sig i något som kan liknas med Klondyke-stämning. De stora satsningar som redan gjorts i norra Sverige och som planeras för framtiden tillsammans med hög efterfrågan på energiutrustning, skapar ett sug efter arbetskraft som håller arbetsmarknaden i gång i synnerhet i vissa regioner, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

– Samtidigt har näringslivets investeringar mattats ordentligt. Fallet var 1,5 procent mellan kvartal 3 och kvartal 4. De kommande två åren väntar vi en betydande avmattning i lönsamhet och investeringar. Minskningen av investeringarna förutspås bli 3 procent både 2023 respektive 2024, fortsätter Bengt Lindqvist.

Arbetslösheten stiger under prognosperioden för att toppa på knappt nio procent i slutet av 2024 när ekonomin åter når upp till potentiell tillväxt.

De räntehöjningar som Riksbanken genomfört och planerar kommer, tillsammans med stora baseffekter, snabbt att trycka ner inflationen under året. I genomsnitt kommer dock inflationen att hamna långt över målet i år, men närmar sig målet redan i slutet av 2023.

Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.