Hur väl rustade är Sveriges kommuner för nästa kris? Så rankas din kommun

I ”Regionernas kamp” utvärderas Sveriges kommuner utifrån en mängd parametrar, från ålder på befolkningen, till skolelevernas meritvärde, inflyttning och näringslivets framtidsinriktning, för att nämna några. Resultatet ger viktiga svar på hur det kommer sig att kommunerna klarat av pandemin olika bra.

WSP har sedan tidigare sett att kommuner med liten branschspridning i näringslivet klarade sig sämre. En kommun som har en stor tyngd på till exempel handel och turism är sårbar, när en kris som Corona drabbar kommunen. Åldern hos befolkningen och nivån av eftergymnasial utbildning är andra viktiga faktorer som påverkar hur robust en kommun är, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP:

– ­­Över 40 procent är äldre än 55 år i våra landsbygdskommuner medan till exempel Sundbyberg, som toppar listan över framgångsrika kommuner, bara har 22 procent som är äldre än 55 år. Samtidigt ser vi stora utmaningar i många kommuner med både låga meritvärden och låg andel invånare med högre utbildning. Vi har idag 19 kommuner där mindre än 10 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Detta är faktorer som kommunernas ledning kommer att behöva ta hänsyn till när de samlar sig efter pandemin och förbereder sig för framtiden.

Pendlingskommunerna har under flera års tid stärkt sin position som landets mest robusta och framtidssäkra kommuner, så även i årets rapport där tio-i-topp-listan domineras av just pendlingskommuner nära storstad. Fredrik Bergström ser att denna utveckling kommer att fortsätta. Rapporten ger viktiga insikter om hur pandemin kan komma att påverka hur folk väljer att bo i framtiden:

– Vi har genomfört ett antal studier under pandemin som bland annat visat på att 37 procent funderar över att bo mindre tätbefolkat i framtiden samtidigt som det är tydligt att marknaden för småhus gått bättre än marknaden för flerbostadshus. Detta kan möjligen ytterligare stärka de redan robusta pendlingskommunerna, men än är det för tidigt att sia om hur bestående de förändrade beteendena är.

Här är några av de viktigaste insikterna från rapporten

• Det går en tydlig skiljelinje mellan stad och land. Urbana kommuner är ofta mer robusta än glesbygdskommuner.
• Oroväckande låga resultat bland högstadieelever i många svenska kommuner. Låg utbildningsnivå gör kommunen sårbar.
• Det är stor skillnad mellan kommunerna gällande hur stor andel av befolkningen som är äldre, vilket kommer ha stor påverkan på kommunernas intäkter och utgifter framöver.
• Pandemin har också medfört nya möjligheter. Exempelvis kommer svenska kommuner behöva genomföra viktiga förändringar tidigare än planerat exempelvis på arbets- och bostadsmarknaden samt inom transportområdet.

Tio i topp

Ranking	Kommun	Robusthetsindex
1	Sundbyberg	114
2	Mölndal	109
3	Partille	107
4	Lerum	105
5	Varberg	104
6	Nacka	104
7	Stockholm	104
8	Härryda	104
9	Kungälv	104
10	Kungsbacka	103

Storstäderna

Ranking	Kommun	Robusthetsindex
1	Stockholm	104
2	Göteborg	100
3	Malmö	88

Hur rankas din kommun? Ta del av hela listan (filformat xlsx) 

För mer information, vänligen kontakta

Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP Advisory.
010-722 86 79
070-497 12 04
fredrik.bergstrom@wsp.com

Mattias Frithiof, avdelningschef samhällsplanering på WSP
010-722 86 21
070-349 06 18
Mattias.frithiof@wsp.com

Om rapporten

Baserat på statistik från SCB belyser vi i rapporten riskfaktorer som riskerar att göra en kommun extra sårbar. Vi diskuterar också hur krisen kan komma att slå mot arbetsmarknaden och den kommunala ekonomin. Basen för de jämförelser som görs är Sveriges kommuner och Regioners (SKR) kommungruppsindelning, vilket gör jämförelserna mer relevanta och ändamålsenliga. Årets upplaga av Regionernas kamp har ett särskilt fokus på Coronapandemins effekter på våra kommuner. Ta del av hela rapporten på wsp.com