Industriekonomerna: Rejäl avmattning i konjunkturen

Världsekonomin har bromsat rejält under första halvåret 2022, efter ett historiskt starkt 2021. Såväl Kinas som USA:s BNP föll under andra kvartalet medan Japans ekonomi stod still. Eurozonen överraskade med att redovisa hyfsade BNP-ökningar. Bidraget kom ifrån en tillfällig återhämtning för tjänstesektorn, främst de delarna som varit tillbakatryckt under pandemin - som kultur, nöje, fritid och turism. De sektorerna kommer naturligtvis inte växa lika starkt framöver.

Den väntade negativa utvecklingen drivs av höga kostnader, stigande räntor, fallande tillgångsvärden samt ökad osäkerhet och dystra framtidsutsikter. Tillväxten för global industri blir måttlig under innevarande halvår och 2023 som följd av en förväntad avmattning av global BNP-tillväxt. Det gäller främst Kina, EU, USA och Japan vilka utgör 71 procent av global industri.

En motsvarande utveckling väntas i Sverige då vi påverkas av samma faktorer, har en stor export och därmed styrs av utvecklingen i vår omvärld. Till det har vi vår egenskapade kris med risk för brist på cement och en energikris. Efterhand kommer den svaga tillväxten slå mot arbetsmarknaden.

– Politiker och centralbanker har under året vaknat upp och gör nu snabba U-svängar. Den ena räntehöjningen bräcker den andra. Detta slår hårt på den ekonomiska utvecklingen, säger Industriarbetsgivarnas chefekonom, Kerstin Hallsten.

– De höga energipriserna är en viktig ingrediens i den sura cocktail som bidragit till världsekonomins inbromsning. Ett ljus i mörkret är att gasvapnet till stor del redan vridits ur Putins händer. Trots detta väntar med all sannolikhet en tuff vinter för europeiska hushåll och företag, säger Teknikföretagens chefekonom, Mats Kinnwall.

Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.