Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter överlämnar första årsrapporten till regeringen

Dela
Foto: Scandinav.se/Plattform
Foto: Scandinav.se/Plattform

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter – Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter – sin första årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. En rapport som ger en aktuell nulägesbild av mänskliga rättigheter i Sverige.

Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag om åtgärder som kan stärka och främja rättighetsskyddet i landet.

– Vår förhoppning är att årsrapporten kan användas av många aktörer i den fortsatta debatten om hur skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige ska kunna stärkas trots de utmaningar som finns i vår omvärld och som inte heller vi i Sverige är immuna mot, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Årsrapporten belyser teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och som bland annat av FN:s generalsekreterare uttalats som några av vår tids stora samhällsutmaningar. Omvärldsanalysen fokuserar på fyra teman; klimatförändringar och mänskliga rättigheter, hot mot demokratin och rättsstatens principer, ökad social ojämlikhet, diskriminering och rasism samt teknologisk utveckling och digitalisering. I slutet av rapporten presenteras en överblick av rättspraxis och lagändringar under 2022.

Rapporten konstaterar också att respekten för mänskliga rättigheter ofta behöver stärkas i sammanhang där vi tillbringar en stor del av våra liv och är som mest sårbara. När institutet genomförde en enkät (en webbpanel med cirka 2200 deltagare) hösten 2022 svarade 47 procent att de upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag. Rätten till frihet från hat, hot och våld, frihet från diskriminering och rätten till vård och omsorg är de rättigheter som flest ansåg vara hotade.

Årsrapporten innehåller också en överblick över vårt arbete i övrigt under 2022, bland annat institutets första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. FN:s barnrättskommitté har i sina senaste rekommendationer till Sverige uppmärksammat våld och övergrepp mot barn i den statliga samhällsvården och under 2023 kommer institutet att följa upp barnrättskommitténs observationer särskilt.

Ladda ned och läs hela årsrapporten här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 073-421 77 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Årsrapport:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglighetsanpassad PDF från institutets hemsida. Den sammanfattande inledningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer att publiceras på hemsidan inom kort. Rapporten kommer även att översättas i sin helhet till engelska.

Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022 och har till uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag om vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka och främja rättighetsskyddet i landet.

 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Scandinav.se/Plattform
Foto: Scandinav.se/Plattform
Ladda ned bild

Länkar

Om

Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter
Mobilvägen 10
223 62 Lund

046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande

Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande

FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att

Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara

Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för

Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye