Jordbävningen: Intervju med Läkare Utan Gränsers ansvarige för akutinsatserna i Syrien

”Läkare Utan Gränser har varit på plats sedan dag ett. Hittills har vi knappt fått något internationellt stöd alls. Vårt arbete är viktigt, men det är också en droppe i havet eftersom behoven i regionen är så enorma. Vi försöker tillgodose grundläggande behov som mat, vatten och tillgång till sjukvård.

Den syriska sjukvården stod redan före jordbävningen inför stora utmaningar, till följd av brist på finansiellt stöd till humanitära insatser och eftersom området är så svårtillgängligt.

Att transportera förnödenheter och mediciner från Turkiet till nordvästra Syrien var redan tidigare en utmaning. Den enda gränsövergången för humanitära transporter, Bab al-Hawa, var föremål för politiska spänningar redan före katastrofen.

Efter jordbävningen hölls denna gränspassage stängd i tre dagar och öppnades först häromdagen, och hittills med mycket begränsad trafik. Hjälporganisationer som arbetar inne i nordvästra Syrien har använt sig av sina befintliga beredskapslager. Leveranser av mer förnödenheter är avgörande, det finns ingen tid att spilla och de måste nå fram till människorna i regionen. Två miljoner människor bor i läger för internflyktingar, många endast i tält och exponerade för väder och vind.

Bara en vecka före jordbävningen drog en snöstorm in över området, vilket gjorde levnadsvillkoren avsevärt sämre. Eftersom temperaturen sjunker under noll på nätterna delade vi ut material för uppvärmning, filtar och madrasser som behövs när det är kallt. Allt fler människor tvingas nu söka skydd i lägren och mottagningscenter har öppnats för dem som saknar tak över huvudet. I Idlib-regionen finns 15 sådana center och vi har startat mobila kliniker i fem av dem. Vi kommer också att utöka insatsen under de kommande dagarna.

Läkare Utan Gränsers team har även delat ut medicinsk utrustning till fler än tio sjukhus. Vi svarar på en mängd olika behov, i synnerhet relaterat till trauma, förlossningsvård och vård till gravida och även dialys. Vi har också skickat en del av vår medicinska personal från vårt sjukhus i Atmeh, som är specialiserat på brännskadevård, till att stötta andra sjukhus som har blivit överväldigade av antalet skadade och där våra kirurger har kunnat göra en insats. Vi har även mobiliserat våra ambulanser som kan användas för att förflytta patienter mellan sjukhus.

Varje dag får vi höra tragiska berättelser från de som överlevt. Många har förlorat allt - sitt hem, sina kläder, tillgång till mat, ibland en eller flera familjemedlemmar, sina pengar, allt... och nu bor de i tält. De behöver kläder och hygienartiklar, de behöver vatten och mat, de behöver allt.

Humanitära organisationer måste också bidra till att befolkningen skyddas mot kolera, som spreds i regionen i september förra året och som ofta sprids just vid svåra förhållanden och brist på rent vatten. Läkare Utan Gränsers team har arbetat för att bekämpa kolera de senaste månaderna, men vår organisation kan inte täcka alla behov, särskilt inte som den allmänna situationen förvärras. För många invånare i denna region har levnadsvillkoren blivit ännu svårare."