Kunskapen växer om våra skygga tumlare

Tumlaren lever nära kusterna i Sverige, och tre genetiskt separata populationer finns i Skagerrak, Bälthavet och i Östersjön. På västkusten anses populationen vara livskraftig. Populationen i Östersjön har däremot klassificerats som akut hotad i Artdatabankens rödlista 2020. Endast runt 500 individer finns kvar av dem.

­ – Även om det finns många tumlare på västkusten så är de svårstuderade djur, som gärna håller sig i skymundan och lever i mindre grupper. Det är en art som vi fortfarande har mycket kvar att utforska och lära oss om, säger Jasmine Stavenow, biolog vid SVA.

Obduktioner ger ny kunskap

Ett sätt att få information om dessa skygga djur är att undersöka djur som hittas döda i naturen, på så sätt kan hälsa, sjukdomar och dödsorsaker kartläggas. NRM och SVA har ett väl etablerat samarbete kring obduktioner av tumlare och sedan 2009 har över hundra tumlare obducerats. Alla tumlare som obduceras provtas även för miljö- och biobanker för nutida och framtida studier om bland annat sjukdomar, miljögifter och genetik.

– Varje djur ger oss ny kunskap. Genom att läsa årsringar i tandsnitt, precis som hos träd, så vet vi hur gamla de tumlare vi obducerat blev, säger Anna Roos, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Bifångst och infektioner vanliga dödsorsaker

En vanlig dödsorsak hos de svenska tumlare som undersökts är oavsiktlig bifångst i fiskeredskap samt infektionssjukdomar, där lunginflammation är vanligast. Flera bakteriella infektioner, som hittills har bara beskrivits hos tumlare i andra länder, har nu även påvisats i Sverige, till exempel tumlare-anpassade salmonellabakterier och rödsjuke-bakterier (Erysipelothrix rhusiopathiae). En tumlare dog av svampinfektion i lungorna, denna typ av svampinfektion brukar ses i samband med nedsatt immunförsvar och dessa infektioner ökar hos tumlare i andra delar av världen. Brucellabakterier hittades i könsorganen hos en vuxen hane och dessa bakterier kan ge upphov till reproduktionsstörningar. Utmärgling, trauma och komplikationer i samband med födsel var andra dödsorsaker.

– Det här visar att det är viktigt att vi fortsätter att övervaka tumlare. Vi behöver veta mer om de hot som tumlaren står inför i våra föränderliga marina miljöer, men också samla mer basal information om deras hälsa och liv. Eftersom populationen i Östersjön är akut hotad, är det extremt ovanligt att vi får in östersjötumlare för obduktion, säger Aleksija Neimanis, biträdande stadsveterinär vid SVA.

Resultaten från tio års obduktioner av svenska tumlare finns nu sammanställda i en rapport som SVA tagit fram tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet. Läs rapporten här.

Så kan allmänheten hjälpa till

För att vi ska få en bättre bild av hur våra tumlare mår behöver fler obduktioner utföras. Under sommaren hittas många tumlare strandade längs våra kuster och vi uppmanar allmänheten att rapportera fynd av döda tumlare och valar till Naturhistoriska riksmuseet:
www.nrm.se/tumlare 
eller direkt till anna.roos@nrm.se.

Skicka gärna skicka med flera foton, uppskattning om längd samt exakt plats. Vi är även intresserade av bifångade djur direkt från fiskare. 

 

Fakta om svenska tumlare som obducerats på SVA:

• Den äldsta åldersbestämda honan blev 16 år. Hon var 169 cm lång, vägde 43,6 kg och hittades utmärglad och död på en strand öster om Smygehamn.
• Den äldsta hanen blev 19 år. Han var 154,5 cm och vägde 45 kg och hittades död på stranden vid Gottskär, Halland.
• Generellt blir honorna något större än hanarna.