Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering ny behandling vid depression

9.12.2016 13:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

Dela
Fler patienter med medelsvår depression ska kunna erbjudas behandling med magnetströmmar, så kallad repetitiv transkraniell magnetstimulering, rTMS. Det framgår av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Tidigare har behandlingen endast varit rekommenderad inom ramen för forskningsprojekt.
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates

– Det är ett välkommet tillägg för den stora grupp patienter med medelsvår depression som idag inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.

Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att den elektriska aktiviteten antingen kan ökas eller minskas i de nervceller hjärnan som tar emot och överför nervimpulser. Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.

– I många andra delar av världen har transkraniell magnetstimulering sedan många år tillbaka varit en godkänd behandling för depression, men i Sverige har den tidigare endast varit rekommenderad att ges inom ramen för forskningsprojekt, berättar Robert Bodén, som forskar på rTMS och har varit faktagranskare åt Socialstyrelsen i arbetet med de nya riktlinjerna.

Det pågår just nu en klinisk prövning av en nyligen utvecklad form av rTMS, som möjligen är mer effektiv och innebär klart kortare behandlingstid. I denna studie behandlas även patienter med schizofreni. Om Akademiska beslutar sig för att satsa på att introducera denna behandling så finns kunskapen och infrastrukturen att starta inom kort vid mottagningen för hjärnstimulering.

– Det handlar om en tämligen stor grupp patienter med medelsvår till svår depression som inte har tillräcklig effekt av sin nuvarande behandling. Hur många vi kommer kunna behandla kommer i slutändan handla om resurser, säger Robert Bodén.


Mer information: Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, 
e-post: robert.boden@neuro.uu.se

Nyckelord

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.

Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye