Akademiska sjukhuset

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården

Dela

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)

- För att hela organisationen ska kunna dra nytta av erfarenheterna och resultaten av det framgångsrika arbetsmiljöarbetet är det dock viktigt att förankra avdelningens uppdrag och förbereda för en bredare implementering, säger Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, huvudansvarig för studien.

Sjukvården har rapporterats vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress till följd av påfrestande psykosociala arbetsförhållanden. Vikten av medarbetarnas delaktighet i förändringsarbetet har länge beskrivits som nödvändigt för framgång och som ett villkor i arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser.

I ett försök att uppnå detta öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning på Akademiska sjukhuset i september 2018, som drivits som ett treårigt projekt. Utfallet blev så positivt att sjukhusledningen i början av detta år beslutade att permanenta avdelningen och omvandla ytterligare två vårdavdelningar inom specialmedicin till utvecklingsavdelningar. Dessa avdelningar har ett vanligt vårduppdrag och samtidigt ett utvecklingsuppdrag att förbättra arbetsmiljön och sprida framgångsrika arbetssätt på sjukhuset.

På den kirurgiska utvecklingsavdelningen har arbets- och miljömedicin bidragit med ett system som kallas Stamina för att stötta utvecklingsarbete i arbetsgrupper samt att med upprepade intervjuer följa erfarenheterna av detta.

Syftet med studien, som pågått sedan hösten 2018, har varit att undersöka medarbetarnas upplevelser av vilka stödjande och hindrande faktorer de upplevde i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö på utvecklingsavdelningen.

- Medarbetarna beskriver en gemensam utvecklingsidentitet som en stödjande faktor i utvecklingsarbetet och lyfter skillnaden mot tidigare arbetsplatser där erfarenheten är att utvecklingsinitiativ ofta väckt motstånd, berättar Magnus Svartengren och fortsätter:

- En positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna beskrivs som en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Det öppna diskussions- och beslutsklimatet, fokus på det de själva kan påverka och viljan att ställa om och anpassa sig efter rådande omständigheter lyfts fram som viktiga faktorer.

I intervjuerna framkommer också att medarbetarna upplever en misstro och bristande förståelse från andra i sjukhusorganisationen till varför utvecklingsavdelningen finns.

- En lärdom vi drar av resultaten är därför att det tidigt bör etableras en konkret spridningsplan om man önskar att erfarenheterna tas tillvara av andra medarbetare och avdelningar inom sjukhuset, avrundar Magnus Svartengren.

Läs hela artikeln i MDPI (International Journal of Environmental research and public health.

För mer information/intervju, kontakta:
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; e-post: magnus.svartrengren@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie7.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer1.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum