Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården

- För att hela organisationen ska kunna dra nytta av erfarenheterna och resultaten av det framgångsrika arbetsmiljöarbetet är det dock viktigt att förankra avdelningens uppdrag och förbereda för en bredare implementering, säger Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, huvudansvarig för studien.

Sjukvården har rapporterats vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress till följd av påfrestande psykosociala arbetsförhållanden. Vikten av medarbetarnas delaktighet i förändringsarbetet har länge beskrivits som nödvändigt för framgång och som ett villkor i arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser.

I ett försök att uppnå detta öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning på Akademiska sjukhuset i september 2018, som drivits som ett treårigt projekt. Utfallet blev så positivt att sjukhusledningen i början av detta år beslutade att permanenta avdelningen och omvandla ytterligare två vårdavdelningar inom specialmedicin till utvecklingsavdelningar. Dessa avdelningar har ett vanligt vårduppdrag och samtidigt ett utvecklingsuppdrag att förbättra arbetsmiljön och sprida framgångsrika arbetssätt på sjukhuset.

På den kirurgiska utvecklingsavdelningen har arbets- och miljömedicin bidragit med ett system som kallas Stamina för att stötta utvecklingsarbete i arbetsgrupper samt att med upprepade intervjuer följa erfarenheterna av detta.

Syftet med studien, som pågått sedan hösten 2018, har varit att undersöka medarbetarnas upplevelser av vilka stödjande och hindrande faktorer de upplevde i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö på utvecklingsavdelningen.

- Medarbetarna beskriver en gemensam utvecklingsidentitet som en stödjande faktor i utvecklingsarbetet och lyfter skillnaden mot tidigare arbetsplatser där erfarenheten är att utvecklingsinitiativ ofta väckt motstånd, berättar Magnus Svartengren och fortsätter:

- En positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna beskrivs som en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Det öppna diskussions- och beslutsklimatet, fokus på det de själva kan påverka och viljan att ställa om och anpassa sig efter rådande omständigheter lyfts fram som viktiga faktorer.

I intervjuerna framkommer också att medarbetarna upplever en misstro och bristande förståelse från andra i sjukhusorganisationen till varför utvecklingsavdelningen finns.

- En lärdom vi drar av resultaten är därför att det tidigt bör etableras en konkret spridningsplan om man önskar att erfarenheterna tas tillvara av andra medarbetare och avdelningar inom sjukhuset, avrundar Magnus Svartengren.

Läs hela artikeln i MDPI (International Journal of Environmental research and public health.

För mer information/intervju, kontakta:
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; e-post: magnus.svartrengren@medsci.uu.se