Akademiska sjukhuset

Mer individanpassad vätskebalans ska minska dödligheten vid dialys

Dela

Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering.

Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Det oerhört viktigt med rätt bedömd vätskestatus inför varje dialysbehandling. Om mängden överflödigt vatten i kroppen överskattas riskerar patienten att drabbas av komplikationer såsom blodtrycksfall med medvetandeförlust. Upprepade blodtrycksfall kan bidra till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar. Underskattas vätskemängden kan patienten istället på sikt i drabbas av högt blodtryck och hjärtsvikt, vilket är kopplat till den dåliga överlevnadsprognosen, säger Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Inom ramen för sin doktorsavhandling har hon, tillsammans med forskarkollegor i Uppsala och Storbritannien, utvecklat och validerat ett beslutsstöd för individualiserad reglering av dialyspatienters vätskebalans.

I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen. Kroppen renas på konstgjord väg från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Dialysbehandling är livsuppehållande och för många ett alternativ i väntan på njurtransplantation. Men dialyspatienter har kraftigt försämrad överlevnadprognos, med 20 procentig årlig dödlighet. En bidragande orsak är att var tredje patient fortfarande är övervätskad efter sin dialysbehandling, berättar Jenny Stenberg.

Det nyutvecklade beslutsstödet Recova – Recognition and Correction of Volume Alterations - bygger på att de kliniska parametrar som rutinmässigt mäts i samband med dialys systematiseras. Recova ger sedan vägledning i hur den fysiologiska bedömningen kan kompletteras med bioimpedansspektroskopi (BIS), en teknik som mäter kroppssammansättning och beräknar mängden överskottsvätska i kroppen.

- Syftet med beslutsstödet är att ge vårdteamet ett gemensamt språk. Genom att personalen får vägledning om när och hur de bör agera, är avsikten att avvikelser i vätskestatus inte bara upptäcks utan också kommuniceras och korrigeras redan på ett tidigt stadium Vi har även startat utveckling av en digital version av Recova för att underlätta införandet i vården. Dock behövs ytterligare forskning och utprovning innan applikationen är färdig att användas i klinisk praxis, avrundar Jenny Stenberg.

Nota bene: Jenny Stenberg försvarar sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet den 27 maj.


För mer information/intervju, kontakta:

Jenny Stenberg, sjuksköterska vid dialysmottagningen, Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-611 42 75, e-post: jenny.stenberg@akademiska.se eller jenny.stenberg@medsci.uu.se

Hans Furuland, överläkare inom njurmedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 40 52,
e-post: hans.furuland@akademiska.se


FAKTA: Dialysbehandling

  • Njurarna är kroppens livsviktiga reningsverk. De har en fantastisk kapacitet och kan filtrera cirka 180 liter kroppsvätska per dygn. Denna kapacitet är ofta utslagen vid njursvikt.
  • Både i Sverige och internationellt har ungefär 1 av 10 personer nedsatt njurfunktion. Vid dialysbehandling skiljer man på två behandlingsformer: bloddialys (hemodialys, HD) och påsdialys (peritonedialys, PD).
  • I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen.
  • Behandlingen innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Ladda ned bild
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut2.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.

Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro

Studiedeltagande på distans ska underlätta patientmedverkan i diabetesforskning14.11.2022 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med typ 2-diabetes i Uppsala län erbjuds att medverka i en klinisk studie på närmaste vårdcentral. I den rikstäckande SMARTEST-studien jämförs dagens standardbehandling med en mer modern läkemedelsbehandling för att utvärdera vilket läkemedel som är mest effektivt för att minska risken för följdsjukdomar. Det är den hittills största läkemedelsprövningen inom diabetes i Sverige.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum