Akademiska sjukhuset

Mer individanpassad vätskebalans ska minska dödligheten vid dialys

Dela

Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering.

Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Det oerhört viktigt med rätt bedömd vätskestatus inför varje dialysbehandling. Om mängden överflödigt vatten i kroppen överskattas riskerar patienten att drabbas av komplikationer såsom blodtrycksfall med medvetandeförlust. Upprepade blodtrycksfall kan bidra till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar. Underskattas vätskemängden kan patienten istället på sikt i drabbas av högt blodtryck och hjärtsvikt, vilket är kopplat till den dåliga överlevnadsprognosen, säger Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Inom ramen för sin doktorsavhandling har hon, tillsammans med forskarkollegor i Uppsala och Storbritannien, utvecklat och validerat ett beslutsstöd för individualiserad reglering av dialyspatienters vätskebalans.

I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen. Kroppen renas på konstgjord väg från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Dialysbehandling är livsuppehållande och för många ett alternativ i väntan på njurtransplantation. Men dialyspatienter har kraftigt försämrad överlevnadprognos, med 20 procentig årlig dödlighet. En bidragande orsak är att var tredje patient fortfarande är övervätskad efter sin dialysbehandling, berättar Jenny Stenberg.

Det nyutvecklade beslutsstödet Recova – Recognition and Correction of Volume Alterations - bygger på att de kliniska parametrar som rutinmässigt mäts i samband med dialys systematiseras. Recova ger sedan vägledning i hur den fysiologiska bedömningen kan kompletteras med bioimpedansspektroskopi (BIS), en teknik som mäter kroppssammansättning och beräknar mängden överskottsvätska i kroppen.

- Syftet med beslutsstödet är att ge vårdteamet ett gemensamt språk. Genom att personalen får vägledning om när och hur de bör agera, är avsikten att avvikelser i vätskestatus inte bara upptäcks utan också kommuniceras och korrigeras redan på ett tidigt stadium Vi har även startat utveckling av en digital version av Recova för att underlätta införandet i vården. Dock behövs ytterligare forskning och utprovning innan applikationen är färdig att användas i klinisk praxis, avrundar Jenny Stenberg.

Nota bene: Jenny Stenberg försvarar sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet den 27 maj.


För mer information/intervju, kontakta:

Jenny Stenberg, sjuksköterska vid dialysmottagningen, Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-611 42 75, e-post: jenny.stenberg@akademiska.se eller jenny.stenberg@medsci.uu.se

Hans Furuland, överläkare inom njurmedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 40 52,
e-post: hans.furuland@akademiska.se


FAKTA: Dialysbehandling

  • Njurarna är kroppens livsviktiga reningsverk. De har en fantastisk kapacitet och kan filtrera cirka 180 liter kroppsvätska per dygn. Denna kapacitet är ofta utslagen vid njursvikt.
  • Både i Sverige och internationellt har ungefär 1 av 10 personer nedsatt njurfunktion. Vid dialysbehandling skiljer man på två behandlingsformer: bloddialys (hemodialys, HD) och påsdialys (peritonedialys, PD).
  • I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen.
  • Behandlingen innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Ladda ned bild
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

AI ska underlätta upptäckt av covid-19-patienter med ökad risk för livshotande hjärtsjukdom1.7.2020 12:00:00 CESTPressmeddelande

Över 15 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion rapporteras ha drabbats av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och av dessa finns rapporter om en hög andel plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk.

Akademiska livesänder frågestund om covid-19 på Facebook15.6.2020 08:15:00 CESTPressmeddelande

Tisdagen den 16 juni livesänder Akademiska sjukhuset på Facebook om covid-19. Fredrik Sund och Karin Fischer Liddle, verksamhetschef respektive avdelningschef för infektion, svarar på frågor från allmänhet och vårdpersonal. 2018 var Akademiska pionjär bland svenska universitetssjukhus på sådana livesändningar, då från akuten. Sedan dess har även utvecklingsavdelningen och diabetesmottagningen medverkat.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum