Akademiska sjukhuset

Mer individanpassad vätskebalans ska minska dödligheten vid dialys

Dela
Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Det oerhört viktigt med rätt bedömd vätskestatus inför varje dialysbehandling. Om mängden överflödigt vatten i kroppen överskattas riskerar patienten att drabbas av komplikationer såsom blodtrycksfall med medvetandeförlust. Upprepade blodtrycksfall kan bidra till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar. Underskattas vätskemängden kan patienten istället på sikt i drabbas av högt blodtryck och hjärtsvikt, vilket är kopplat till den dåliga överlevnadsprognosen, säger Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Inom ramen för sin doktorsavhandling har hon, tillsammans med forskarkollegor i Uppsala och Storbritannien, utvecklat och validerat ett beslutsstöd för individualiserad reglering av dialyspatienters vätskebalans.

I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen. Kroppen renas på konstgjord väg från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

- Dialysbehandling är livsuppehållande och för många ett alternativ i väntan på njurtransplantation. Men dialyspatienter har kraftigt försämrad överlevnadprognos, med 20 procentig årlig dödlighet. En bidragande orsak är att var tredje patient fortfarande är övervätskad efter sin dialysbehandling, berättar Jenny Stenberg.

Det nyutvecklade beslutsstödet Recova – Recognition and Correction of Volume Alterations - bygger på att de kliniska parametrar som rutinmässigt mäts i samband med dialys systematiseras. Recova ger sedan vägledning i hur den fysiologiska bedömningen kan kompletteras med bioimpedansspektroskopi (BIS), en teknik som mäter kroppssammansättning och beräknar mängden överskottsvätska i kroppen.

- Syftet med beslutsstödet är att ge vårdteamet ett gemensamt språk. Genom att personalen får vägledning om när och hur de bör agera, är avsikten att avvikelser i vätskestatus inte bara upptäcks utan också kommuniceras och korrigeras redan på ett tidigt stadium Vi har även startat utveckling av en digital version av Recova för att underlätta införandet i vården. Dock behövs ytterligare forskning och utprovning innan applikationen är färdig att användas i klinisk praxis, avrundar Jenny Stenberg.

Nota bene: Jenny Stenberg försvarar sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet den 27 maj.


För mer information/intervju, kontakta:

Jenny Stenberg, sjuksköterska vid dialysmottagningen, Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-611 42 75, e-post: jenny.stenberg@akademiska.se eller jenny.stenberg@medsci.uu.se

Hans Furuland, överläkare inom njurmedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 40 52,
e-post: hans.furuland@akademiska.se


FAKTA: Dialysbehandling

  • Njurarna är kroppens livsviktiga reningsverk. De har en fantastisk kapacitet och kan filtrera cirka 180 liter kroppsvätska per dygn. Denna kapacitet är ofta utslagen vid njursvikt.
  • Både i Sverige och internationellt har ungefär 1 av 10 personer nedsatt njurfunktion. Vid dialysbehandling skiljer man på två behandlingsformer: bloddialys (hemodialys, HD) och påsdialys (peritonedialys, PD).
  • I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen.
  • Behandlingen innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Dialysbehandling innebär att kroppen på konstgjord väg renas från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras.
Ladda ned bild
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye