När länder tecknar frihandelsavtal finns allt oftare åtaganden som syftar till att minska handelshindren för miljövaror. Målet med dessa är att underlätta eller på annat sätt öka internationell handel med klimat- och miljövaror, som till exempel solpaneler, vindturbiner eller elbilar.

Kommerskollegium har analyserat data över handelsflöden tillsammans med 700 frihandelsavtal. Slutsatsen är att frihandelsavtal som innehåller åtaganden som ska gynna handeln med klimat- och miljövaror inte har någon effekt. Som en del av studien har även EU:s frihandelsavtal analyserats, med samma resultat – inte heller där syns någon ökning i handeln med klimat- och miljövaror.

– Det är förvånande att åtagandena inte ger någon effekt. Det är tydligt att så som avtalen är formulerade i dag inte räcker för att uppnå målen, säger Erik Merkus, handelspolitisk analytiker på Kommerskollegium.

Utredningen ger samtidigt flera förslag på hur handeln med klimat- och miljövarorvaror inom frihandelsavtal kan öka.

– Åtaganden om klimat- och miljövaror i frihandelsavtal kan fortfarande vara ett sätt att skapa medvetenhet om hur den här typen av varor kan få ökad spridning, men för att de ska få effekt behöver målen bli tydligare och enklare att utvärdera. Dessutom behöver hinder för kringtjänster, varornas innehåll och tekniska regler kopplade till klimat- och miljövaror tas bort, säger Erik Merkus.

Här kan du läsa mer om utredningen The Role of Trade in the Green Transition.