Akademiska sjukhuset

Miljöfaktorer kopplade till MS kartläggs i Uppsalastudie

Dela

Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.

Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. En studie ledd av forskare i Uppsala ska undersöka vilken roll miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet spelar. Foto: Mostphotos
Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. En studie ledd av forskare i Uppsala ska undersöka vilken roll miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet spelar. Foto: Mostphotos

- Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. Vi vill förstå samspelet mellan kända riskfaktorer och yttre miljöfaktorer för att få en bättre kunskap om varför vissa individer drabbas. Om det finns en koppling till hormonstörande ämnen kan detta förklara varför kvinnor drabbas oftare idag än tidigare, säger Kim Kultima, forskare och kemist vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien och nyligen tilldelades ett anslag på en halv miljon från patientföreningen NEURO.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg. Det är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. I Sverige insjuknar cirka 1000 personer årligen, vanligtvis i 20–40 årsåldern. Kvinnor drabbas i dubbelt så hög utsträckning som män. Obehandlad leder sjukdomen till svåra funktionshinder och för tidig död.

- Orsaken till MS är i stort sett okänd, men epidemiologiska och genetiska studier indikerar att sjukdomen utlöses hos genetiskt mottagliga individer efter exponering för livsstils- och miljöfaktorer. Fler än 200 olika genetiska riskfaktorer har identifierats och vi vet till exempel att rökning och vissa virusinfektioner hos ungdomar är associerade med ökad risk. Trots detta är det i stort sett okänt vilka molekylära förändringar riskfaktorerna ger upphov till och varför de ökar risken att utveckla sjukdomen, förklarar Kim Kultima.

I studien kommer forskarna utgå från biobanker, en resurs som utvecklats under 15 år. Enligt Kim Kultima ger bankerna en unik möjlighet att studera de komplexa sambanden mellan arv- och miljöfaktorer som ligger till grund för utvecklingen av MS.

- Det finns prover från mer än 3 400 nydiagnostiserade MS-personer och mer än 4 000 matchade kontroller. Det handlar både om genotypisk information kopplad till kända riskfaktorer, livsstilsinformation och blod, säger han och fortsätter:

- Vi kommer att använda nyutvecklade, så kallade masspektrometribaserade metoder, som kan mäta koncentrationerna av flera tusen olika ämnen som finns i blodet, såsom små signalerande molekyler, enzymer, fetter, men även andra industriella kemikalier som vi får i oss och som lagras och mycket långsamt utsöndras från kroppen.

Datan som genereras kommer forskarna sedan hantera med hjälp av speciellt framtagna bioinformatiska verktyg, kraftfulla datorer och så kallad maskininlärande tekniker, även populärt kallat AI (artificiell intelligens).

- Det handlar i slutändan om att kunna identifiera vilka molekyler som kan spela en mycket viktig roll för utvecklingen och fortskridandet av sjukdomen och förstå om vår ökade kemikalieanvändning kan vara en bidragande orsak till att andelen nydiagnostiserade MS personer ökar. Vi hoppas våra resultat i framtiden leder till bättre möjligheter att behandla och förebygga MS, avrundar Kim Kultima.

För mer information/intervju, kontakta:
Kim Kultima, docent och kemist vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018- 611 42 48, e-post: kim.kultima@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. En studie ledd av forskare i Uppsala ska undersöka vilken roll miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet spelar. Foto: Mostphotos
Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. En studie ledd av forskare i Uppsala ska undersöka vilken roll miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet spelar. Foto: Mostphotos
Ladda ned bild
Kim Kultima, forskare och kemist vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet Foto: Uppsala universitet
Kim Kultima, forskare och kemist vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet Foto: Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Dold tarminflammation ökar risken för mag-tarmproblem vid psoriasis22.9.2022 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar, en ärftlig kronisk sjukdom som kan påverka både hud och leder. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligare hos patienter med psoriasis än i övriga befolkningen. Nu visar en klinisk studie ledd från Akademiska sjukhuset att tarmbarriären oftare är försämrad hos personer med sjukdomen vilket kan vara kopplat till osynlig inflammation och ökad risk för mag-tarmproblem.

Ny forskning visar: Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning15.9.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella lymfomdagen 15 september.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum