MUCF välkomnar nytt uppdrag: ”Viktigt få en helhetsbild av unga hbtq-personer livsvillkor”
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag av regeringen att kartlägga unga hbtq-personers hälsa och levnadsvillkor. Det är tio år sedan en sådan kartläggning gjordes i Sverige
- Unga hbtq-personer känner större otrygghet, utsätts för mer våld, har sämre ekonomi, sämre sociala skyddsnät än andra unga och det finns en utbredd psykisk ohälsa. Vi har länge lyft behovet av att försöka få en helhetsbild av unga hbtq-personers situation och är väldigt glada över uppdraget, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.
Kartläggningen ska vara klar och redovisas till regeringen senast den 1 juni 2022. Senast det gjordes en större kartläggning av unga hbtq-personers situation i Sverige var 2010 då MUCF (dåvarande Ungdomsstyrelsen) publicerade rapporten ”Hon, hen, han”.
Den visade att majoriteten av unga hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) mådde bra men att deras livsvillkor var sämre än för andra unga. Exempelvis sa en fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna att de försökt ta livet av sig. Psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol, droger och tobak var vanligare bland unga hbtq-personer än andra unga, likaså kränkande behandling eller bemötande samt våld och hot om våld. Många vittnade om diskriminering och trakasserier till följd av sexuell läggning eller könsuttryck/könsidentitet.
- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt och vi vet att det finns behov av en uppdaterad helhetsbild där vi även kan belysa skillnader inom gruppen av unga hbtq-personer. säger Lena Nyberg.
Brist på mötesplatser
I mars presenterade MUCF en kartläggning av hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. Den visade att sådana finns i 15 av Sveriges 21 län och i endast 34 av 290 kommuner. Över hälften, 29, finns i storstadsområden. Myndigheten har inte kunnat identifiera någon mötesplats för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner.
I mars publicerades också rapporten ”Unga har rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder (Ung idag 2020)”. Den är en del av MUCF:s uppföljning av det ungdomspolitiska målet och visar att unga hbtq-personer upplever fler hinder för att delta i fritidsaktiviteter än andra unga.
- Vanligaste hindret är att aktiviteten kostat för mycket pengar, för unga hbtq-personer 53 procent jämfört med 38 procent bland andra unga.
- Nästan var fjärde ung hbtq-person, 23 procent, uppger att de någon gång från avstått en fritidsaktivitet av rädsla för att bli dåligt bemötta.
Olika verkligheter
I december 2019 publicerades rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät. Rapporten visar att unga hbtq-personer uppger att de utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande i högre utsträckning än andra unga. Rapporten ledde bland annat till att MUCF bjöd in andra myndigheter och organisationer, bland andra BO, Skolverket och RFSL för att diskutera resultatet och hur situationen för unga hbtq-personer kan förbättras.
- Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill.
- Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!, Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!
Läs om uppdraget att kartlägga unga hbtq-personers livssituation på regeringen.se
Läs rapporten ”Hon, hen, han” på mucf.se
Pressmeddelande: Ny rapport från MUCF: Tydlig koppling mellan ungas fritid och psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten: Statistik suicidförsök bland unga hbtq-personer
Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada bland unga transpersoner
Forte: Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?
Nyckelord
Bilder
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum