Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF:s kartläggning visar: Inga mötesplatser för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner

Dela

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har kartlagt hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. De flesta, 29 av 50, finns i storstadsområden medan landsbygdskommuner helt saknar mötesplatser.

- Det här resultatet är oroande. Alla unga har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid, en rättighet som är ännu tydligare i och med att barnkonventionen nu är lag. Även i kommuner som har mötesplatser för unga hbtq-personer kan det finnas hinder för att delta, till exempel stora avstånd som kan göra det dyrt och tidskrävande att ta sig till fritidsaktiviteter, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Under 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Bakgrunden är att flera undersökningar visar att det kan finnas särskilda hinder för denna grupp att delta i fritidsaktiviteter. Exempelvis visar MUCF:s tidigare rapporter att en fjärdedel av unga hbtq-personer avstått från att delta av rädsla för att bli dåligt bemötta. Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. De utsätts oftare för hot, sexuellt våld, förtryck, mobbning eller utfrysning än andra unga. Upplevd psykisk ohälsa är också vanligare bland unga hbtq-personer.

Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen och som även innehåller en kunskapsöversikt om unga hbtq-personers levnadsvillkor och fritid.

- Alla unga hbtq-personer mår inte dåligt. Men för unga hbtq-personer som gör det eller upplever att de inte kan prata med sin nära familj eller andra vuxna kan en trygg mötesplats vara särskilt viktig. Vår delrapport visar att det behövs särskilda insatser för att stärka fritiden och tillgången till mötesplatser för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

Över hälften i storstäderna

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande.

Enligt MUCF:s kartläggning finns det mötesplatser för unga hbtq-personer i 15 av Sveriges 21 län och i endast 34 av 290 kommuner. Över hälften, 29 stycken, finns i storstadsområden. Myndigheten har inte kunnat identifiera någon mötesplats för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner.

Verksamheten liknar oftast den på en traditionell fritidsgård. Fokus är att deltagarna ska ha kul tillsammans och kunna umgås med kompisar i en kravlös och trygg miljö. Deltagarna behöver känna tillit både till mötesplatsen och till ledarna, vilket kräver att personalen har kompetens om hbtq-frågor och psykisk ohälsa samt att det finns rutiner för säkerhet och sekretess. Personal som arbetar med hbtq-frågor riskerar också att utsättas för hat, hot och våld.

- Trygghet är en central fråga, både för deltagarna men också för personalen i fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer. Mötesplatserna behöver ha rutiner kring hur verksamheten hanterar hot och våld som riktas mot unga och personal, men de behöver också resurser och tillgång till stöd, säger Lena Nyberg.

Förslag och bedömningar

I delrapporten presenterar MUCF bedömningar och förslag på insatser för att kunna skapa nya mötesplatser och ge bättre förutsättningar för de som redan finns. Myndigheten vill få resurser för att ta fram en bredare och mer djupgående rapport om unga hbtq-personers levnadsvillkor. MUCF vill också utveckla en samverkansmodell för olika aktörer för att skapa trygga mötesplatser. Civilsamhällets villkor och förutsättningar är centralt i arbetet med att stärka förutsättningar för mötesplatser för unga hbtq-personer.

- Vi bedömer att det behövs projektbidrag för mötesplatser så att unga hbtq-personer, oberoende av ort och ålder, ska ha möjlighet att delta i stärkande, trygga och tillgängliga fritidsaktiviteter som leds av kompetent personal. Vi bedömer att det även behövs kompetensutveckling om hbtq-frågor och psykisk ohälsa inom den öppna fritidsverksamheten, säger Lena Nyberg.

MUCF är strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Under 2020 är MUCF sammankallande för alla Sveriges hbtq-strategiska myndigheter (MUCF, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens kulturråd och Statens skolverk). Myndigheten ska även samverka med organisationer som företräder hbtq-personers rättigheter 

Länk till delrapporten: Uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer

 

FAKTA/MUCF:s kartläggning av hbtq-mötesplatser

  • Mötesplatser definieras i rapporten som att det är en frivillig och öppen verksamhet som erbjuder olika aktiviteter och är till för personer under 30 år. Den drivs av offentlig, civilsamhälles- eller privat aktör och arbetar särskilt och uttalat med hbtq.
  • MUCF identifierar totalt 72 mötesplatser i Sverige för unga hbtq-personer. Av dessa tas endast 50 med i kartläggningen och de finns i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Gotlands, Kronobergs, Skåne, Dalarnas, Hallands och Jönköpings län. 11 finns i Stockholms län, 13 i Västra Götalands län och 5 i Skåne län
  • MUCF har hittat 15 mötesplatser som avslutat eller pausat sin verksamhet. I något fall på grund av personalbrist, i något fall för att de haft svårt att nå målgruppen. I de flesta fall har myndigheten inte kunnat hitta information om varför verksamheten pausats eller avslutats.
  • Sju mötesplatser uppfyller inte de kriterier som MUCF satt upp, till exempel att ha en övre åldersgräns. En av verksamheterna består av en samtalsgrupp på en ungdomsmottagning och två av mötesplatserna har inte någon specifik verksamhet för unga hbtq-personer.
  • Mötesplatserna för unga hbtq-personer drivs av offentliga aktörer (vanligtvis en kommun) eller av civilsamhällesaktörer (vanligtvis den lokala hbtq-organisationen). Endast fyra mötesplatser drivs i samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Generellt så finansieras verksamheten i ett år åt gången. MUCF har inte hittat någon privat aktör.
  • Av de 50 mötesplatserna riktar sig 34 enbart till unga som identifierar sig som hbtq-personer eller tror sig tillhöra gruppen. De flesta mötesplatser är öppna en gång i veckan eller varannan vecka. Endast två mötesplatser, i Malmö och Stockholm, har öppet fler dagar i veckan.
  • Åldersgränsen bland mötesplatserna varierar, mellan 0 år och 19 år. De flesta riktar sig till unga mellan 15 och 18 år.

Bakgrund/MUCF:s HBTQ-UPPDRAG

2010 fick myndigheten (dåvarande Ungdomsstyrelsen) i uppdrag av regeringen att utveckla tryggare mötesplatser för unga hbtq-personer. Från 2011–2013 hade uppdraget fokus på öppen fritidsverksamhet och resulterade bland annat i metodmaterialet: ”Öppna verksamheten!”Det reviderades i mars 2019: ”Öppna fritidsverksamheten – om hbtq, normer och inkludering ”(MUCF 2019).

2018 fick MUCF i uppdrag att fördela medel till kommuner för att öka tillgängligheten och kvaliteten i öppen fritidsverksamhet, totalt 50 miljoner kronor. Satsningen ledde bland annat till kompetensutveckling av personal och hbtq-certifiering av verksamheter.

I augusti 2019 fick MUCF i uppdrag att stärka förutsättningarna för att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (A2019/01404/MRB). Delrapporten har nu lämnats in och slutrapporten ska

I december 2019 kom MUCF-rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät som skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år.

Bilder

Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Dokument

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye