Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF:s kartläggning visar: Inga mötesplatser för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner

Dela

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har kartlagt hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. De flesta, 29 av 50, finns i storstadsområden medan landsbygdskommuner helt saknar mötesplatser.

- Det här resultatet är oroande. Alla unga har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid, en rättighet som är ännu tydligare i och med att barnkonventionen nu är lag. Även i kommuner som har mötesplatser för unga hbtq-personer kan det finnas hinder för att delta, till exempel stora avstånd som kan göra det dyrt och tidskrävande att ta sig till fritidsaktiviteter, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Under 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Bakgrunden är att flera undersökningar visar att det kan finnas särskilda hinder för denna grupp att delta i fritidsaktiviteter. Exempelvis visar MUCF:s tidigare rapporter att en fjärdedel av unga hbtq-personer avstått från att delta av rädsla för att bli dåligt bemötta. Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. De utsätts oftare för hot, sexuellt våld, förtryck, mobbning eller utfrysning än andra unga. Upplevd psykisk ohälsa är också vanligare bland unga hbtq-personer.

Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen och som även innehåller en kunskapsöversikt om unga hbtq-personers levnadsvillkor och fritid.

- Alla unga hbtq-personer mår inte dåligt. Men för unga hbtq-personer som gör det eller upplever att de inte kan prata med sin nära familj eller andra vuxna kan en trygg mötesplats vara särskilt viktig. Vår delrapport visar att det behövs särskilda insatser för att stärka fritiden och tillgången till mötesplatser för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

Över hälften i storstäderna

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande.

Enligt MUCF:s kartläggning finns det mötesplatser för unga hbtq-personer i 15 av Sveriges 21 län och i endast 34 av 290 kommuner. Över hälften, 29 stycken, finns i storstadsområden. Myndigheten har inte kunnat identifiera någon mötesplats för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner.

Verksamheten liknar oftast den på en traditionell fritidsgård. Fokus är att deltagarna ska ha kul tillsammans och kunna umgås med kompisar i en kravlös och trygg miljö. Deltagarna behöver känna tillit både till mötesplatsen och till ledarna, vilket kräver att personalen har kompetens om hbtq-frågor och psykisk ohälsa samt att det finns rutiner för säkerhet och sekretess. Personal som arbetar med hbtq-frågor riskerar också att utsättas för hat, hot och våld.

- Trygghet är en central fråga, både för deltagarna men också för personalen i fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer. Mötesplatserna behöver ha rutiner kring hur verksamheten hanterar hot och våld som riktas mot unga och personal, men de behöver också resurser och tillgång till stöd, säger Lena Nyberg.

Förslag och bedömningar

I delrapporten presenterar MUCF bedömningar och förslag på insatser för att kunna skapa nya mötesplatser och ge bättre förutsättningar för de som redan finns. Myndigheten vill få resurser för att ta fram en bredare och mer djupgående rapport om unga hbtq-personers levnadsvillkor. MUCF vill också utveckla en samverkansmodell för olika aktörer för att skapa trygga mötesplatser. Civilsamhällets villkor och förutsättningar är centralt i arbetet med att stärka förutsättningar för mötesplatser för unga hbtq-personer.

- Vi bedömer att det behövs projektbidrag för mötesplatser så att unga hbtq-personer, oberoende av ort och ålder, ska ha möjlighet att delta i stärkande, trygga och tillgängliga fritidsaktiviteter som leds av kompetent personal. Vi bedömer att det även behövs kompetensutveckling om hbtq-frågor och psykisk ohälsa inom den öppna fritidsverksamheten, säger Lena Nyberg.

MUCF är strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Under 2020 är MUCF sammankallande för alla Sveriges hbtq-strategiska myndigheter (MUCF, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens kulturråd och Statens skolverk). Myndigheten ska även samverka med organisationer som företräder hbtq-personers rättigheter 

Länk till delrapporten: Uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer

 

FAKTA/MUCF:s kartläggning av hbtq-mötesplatser

  • Mötesplatser definieras i rapporten som att det är en frivillig och öppen verksamhet som erbjuder olika aktiviteter och är till för personer under 30 år. Den drivs av offentlig, civilsamhälles- eller privat aktör och arbetar särskilt och uttalat med hbtq.
  • MUCF identifierar totalt 72 mötesplatser i Sverige för unga hbtq-personer. Av dessa tas endast 50 med i kartläggningen och de finns i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Gotlands, Kronobergs, Skåne, Dalarnas, Hallands och Jönköpings län. 11 finns i Stockholms län, 13 i Västra Götalands län och 5 i Skåne län
  • MUCF har hittat 15 mötesplatser som avslutat eller pausat sin verksamhet. I något fall på grund av personalbrist, i något fall för att de haft svårt att nå målgruppen. I de flesta fall har myndigheten inte kunnat hitta information om varför verksamheten pausats eller avslutats.
  • Sju mötesplatser uppfyller inte de kriterier som MUCF satt upp, till exempel att ha en övre åldersgräns. En av verksamheterna består av en samtalsgrupp på en ungdomsmottagning och två av mötesplatserna har inte någon specifik verksamhet för unga hbtq-personer.
  • Mötesplatserna för unga hbtq-personer drivs av offentliga aktörer (vanligtvis en kommun) eller av civilsamhällesaktörer (vanligtvis den lokala hbtq-organisationen). Endast fyra mötesplatser drivs i samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Generellt så finansieras verksamheten i ett år åt gången. MUCF har inte hittat någon privat aktör.
  • Av de 50 mötesplatserna riktar sig 34 enbart till unga som identifierar sig som hbtq-personer eller tror sig tillhöra gruppen. De flesta mötesplatser är öppna en gång i veckan eller varannan vecka. Endast två mötesplatser, i Malmö och Stockholm, har öppet fler dagar i veckan.
  • Åldersgränsen bland mötesplatserna varierar, mellan 0 år och 19 år. De flesta riktar sig till unga mellan 15 och 18 år.

Bakgrund/MUCF:s HBTQ-UPPDRAG

2010 fick myndigheten (dåvarande Ungdomsstyrelsen) i uppdrag av regeringen att utveckla tryggare mötesplatser för unga hbtq-personer. Från 2011–2013 hade uppdraget fokus på öppen fritidsverksamhet och resulterade bland annat i metodmaterialet: ”Öppna verksamheten!”Det reviderades i mars 2019: ”Öppna fritidsverksamheten – om hbtq, normer och inkludering ”(MUCF 2019).

2018 fick MUCF i uppdrag att fördela medel till kommuner för att öka tillgängligheten och kvaliteten i öppen fritidsverksamhet, totalt 50 miljoner kronor. Satsningen ledde bland annat till kompetensutveckling av personal och hbtq-certifiering av verksamheter.

I augusti 2019 fick MUCF i uppdrag att stärka förutsättningarna för att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (A2019/01404/MRB). Delrapporten har nu lämnats in och slutrapporten ska

I december 2019 kom MUCF-rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät som skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år.

Bilder

Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Dokument

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

58 etniska och hbtq-organisationer får dela på drygt 30 miljoner i statsbidrag15.1.2021 13:23:00 CETPressmeddelande

Ny version av tidigare utskick (2021-01-15, kl 10.30) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 30 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 71 organisationer som sökt om bidrag för 2021 får 58 bifall. - Vi är glada över att ha fått ett ökat anslag med två miljoner kronor, totalt 11,3 miljoner kronor, att fördela till hbtq-organisationer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Av drygt 30 miljoner kronor som nu fördelas går nästan 19 miljoner kronor till 48 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis Somaliland Riksförbund i Sverige, som fokuserar på att stärka demokratin och att främja ett aktivt medborgarskap i det svenska samhället för sina medlemmar, samt Ukrainska alliansen, s

109 barn- och ungdomsorganisationer får dela på 262 miljoner i statsbidrag15.1.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i bidrag till barn-och ungdomsorganisationer. I den summan ingår de 50 miljoner kronor som regeringen beslutat om, som en förstärkning av statsbidraget fram till 2022 på grund av pandemin. - Det är oerhört glädjande och betydelsefullt att regeringen gör den här extra satsningen på barn- och ungdomsorganisationer. Vi vet att flera organisationers ekonomi har påverkats negativt under 2020 och att de fått ställa om och ställa in verksamhet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Syftet med statsbidraget är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 123 sökande beviljas 109 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Fritidsförbundet, en organisation för personer med funktionsvariationer, och Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund med stödchatten ”Jourhavande Kompis

MUCF vill ha tydligare ungdomsperspektiv i ny migrationspolitik16.12.2020 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vill ha ett tydligare ungdomsperspektiv i förslaget till en långsiktigt hållbar migrationspolitik. - Migrationskommitténs förslag riskerar att slå oproportionerligt hårt mot unga, speciellt de unga som kommer till Sverige som barn men sedan fyller 18 år och betraktas som vuxna, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har fått yttra sig över Migrationskommitténs förslag till ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik” (SOU 2020:54). Förslagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2021. Kommittén föreslår bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för asylsökande och att det ska införas krav på egen försörjning för att beviljas permanent uppehållstillstånd. MUCF delar betänkandets utgångspunkt att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Men, myndigheten anser att Migrationskommittén inte i tillräckligt stor utsträckning har analyserat eller beaktat förslagets konsekvenser för unga.

Pandemin drabbar civilsamhällets organisationer hårt – ny analys från MUCF15.12.2020 07:30:00 CETPressmeddelande

Pandemin har fått stora konsekvenser för civilsamhällets organisationer. Det visar en analys från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Nio av tio organisationers ekonomi har påverkats negativt av pandemin och för hälften av de som svarade har påverkan varit hög eller mycket hög. - Flera organisationer varnar också för att pandemin leder till ökad psykisk ohälsa, minskad tillgång till stöd och ett minskat deltagande i civilsamhället bland deras medlemmar och målgrupper, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu lämnat lägesrapporten ”Coronakrisens konsekvenser för det civila samhället - lägesbild oktober 2020” till regeringen. I den ges en lägesbild över coronavirusets konsekvenser för det civila samhället. Analysen bygger dels på en enkätundersökning, dels på djupintervjuer med civilsamhällesorganisationer. Enkäten genomfördes 25 september till 14 oktober. MUCF har även sammanställt statistik över hur m

Fem filmer om satsning på socialt särskilt utsatta under pandemin: ”Bidraget avgörande för att vi ska kunna hjälpa hemlösa”10.12.2020 07:05:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF fördelade i somras totalt 48 miljoner kronor i statsbidrag till 17 organisationer för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. - Bidraget var avgörande, det har verkligen gjort skillnad. Vi har lyckats hålla igång verksamheten fullt ut, trots att vi sedan mars 2020 fått en 40-procentig ökad tillströmning av hemlösa, säger Björn O. Anderberg, ordförande för föreningen Frihamnen som driver Hemlösas Hus i Helsingborg. I fem filmer kan MUCF nu visa exempel på hur statsbidraget användes och vilken nytta det gjorde. I maj presenterade kultur- och demokratiminister Amanda Lind och vice statsminister Isabella Lövin en satsning från regeringen på organisationer som arbetar med att nå och stödja människor i särskilt utsatta situationer under coronapandemin, exempelvis hemlösa. - I den här krisen är det avgörande att de som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät eller som redan lever i utsatthet, fo

Statistik över unga som varken arbetar eller studerar: Så är läget i kommuner och regioner3.12.2020 11:19:02 CETPressmeddelande

I dag finns närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar (uvas) i Sverige. En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att var tionde ung person någon gång hamnar i den här situationen. På mucf.se finns statistik över utvecklingen för åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket. - Statistiken är viktig för att beslutsfattare på olika nivåer ska kunna välja rätt och väl avvägda åtgärder och insatser för unga som varken arbetar eller studerar, säger Sofia Zere, avdelningschef på MUCF. MUCF presenterade i veckan rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” där myndigheten har följt 70 000 unga som var uvas år 2004 till dess att de är 29 år. Den visar bland annat att unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv. Störst risk hamna utanför Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohäls

Ny rapport: Sexuella trakasserier vanligt i skolmiljöer – unga vågar inte anmäla  3.12.2020 08:00:00 CETPressmeddelande

Fyra av tio unga har någon gång utsatts för ovälkomna sexuella handlingar. Sex procent uppger att de utsatts för sexuellt våld eller utnyttjande under det senaste halvåret. 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. ̶- Många unga vittnar om att de inte vågar säga ifrån eller anmäla sexuella trakasserier eller övergrepp i skolmiljön. Det är alarmerande, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten "Det blir ju bara värre om jag berättar…Ungas erfarenheter av sexuella trakasserier i utbildningsmiljö” presenteras i dag, den 3 december, på de digitala ”MUCF-dagarna 2020”. Den bygger på resultat från myndighetens ungdomsenkät och djupintervjuer med unga i åldern 14-30 och den är en del av myndighetens uppföljning av de ungdomspolitiska målen. Känner inte till sina rättigheter Utbildningsmiljöer i Sverige är långt ifrån fredade zoner trots

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum