Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF:s kartläggning visar: Inga mötesplatser för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner

Dela

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har kartlagt hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. De flesta, 29 av 50, finns i storstadsområden medan landsbygdskommuner helt saknar mötesplatser.

- Det här resultatet är oroande. Alla unga har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid, en rättighet som är ännu tydligare i och med att barnkonventionen nu är lag. Även i kommuner som har mötesplatser för unga hbtq-personer kan det finnas hinder för att delta, till exempel stora avstånd som kan göra det dyrt och tidskrävande att ta sig till fritidsaktiviteter, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Under 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Bakgrunden är att flera undersökningar visar att det kan finnas särskilda hinder för denna grupp att delta i fritidsaktiviteter. Exempelvis visar MUCF:s tidigare rapporter att en fjärdedel av unga hbtq-personer avstått från att delta av rädsla för att bli dåligt bemötta. Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. De utsätts oftare för hot, sexuellt våld, förtryck, mobbning eller utfrysning än andra unga. Upplevd psykisk ohälsa är också vanligare bland unga hbtq-personer.

Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen och som även innehåller en kunskapsöversikt om unga hbtq-personers levnadsvillkor och fritid.

- Alla unga hbtq-personer mår inte dåligt. Men för unga hbtq-personer som gör det eller upplever att de inte kan prata med sin nära familj eller andra vuxna kan en trygg mötesplats vara särskilt viktig. Vår delrapport visar att det behövs särskilda insatser för att stärka fritiden och tillgången till mötesplatser för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

Över hälften i storstäderna

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande.

Enligt MUCF:s kartläggning finns det mötesplatser för unga hbtq-personer i 15 av Sveriges 21 län och i endast 34 av 290 kommuner. Över hälften, 29 stycken, finns i storstadsområden. Myndigheten har inte kunnat identifiera någon mötesplats för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner.

Verksamheten liknar oftast den på en traditionell fritidsgård. Fokus är att deltagarna ska ha kul tillsammans och kunna umgås med kompisar i en kravlös och trygg miljö. Deltagarna behöver känna tillit både till mötesplatsen och till ledarna, vilket kräver att personalen har kompetens om hbtq-frågor och psykisk ohälsa samt att det finns rutiner för säkerhet och sekretess. Personal som arbetar med hbtq-frågor riskerar också att utsättas för hat, hot och våld.

- Trygghet är en central fråga, både för deltagarna men också för personalen i fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer. Mötesplatserna behöver ha rutiner kring hur verksamheten hanterar hot och våld som riktas mot unga och personal, men de behöver också resurser och tillgång till stöd, säger Lena Nyberg.

Förslag och bedömningar

I delrapporten presenterar MUCF bedömningar och förslag på insatser för att kunna skapa nya mötesplatser och ge bättre förutsättningar för de som redan finns. Myndigheten vill få resurser för att ta fram en bredare och mer djupgående rapport om unga hbtq-personers levnadsvillkor. MUCF vill också utveckla en samverkansmodell för olika aktörer för att skapa trygga mötesplatser. Civilsamhällets villkor och förutsättningar är centralt i arbetet med att stärka förutsättningar för mötesplatser för unga hbtq-personer.

- Vi bedömer att det behövs projektbidrag för mötesplatser så att unga hbtq-personer, oberoende av ort och ålder, ska ha möjlighet att delta i stärkande, trygga och tillgängliga fritidsaktiviteter som leds av kompetent personal. Vi bedömer att det även behövs kompetensutveckling om hbtq-frågor och psykisk ohälsa inom den öppna fritidsverksamheten, säger Lena Nyberg.

MUCF är strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Under 2020 är MUCF sammankallande för alla Sveriges hbtq-strategiska myndigheter (MUCF, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens kulturråd och Statens skolverk). Myndigheten ska även samverka med organisationer som företräder hbtq-personers rättigheter 

Länk till delrapporten: Uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer

 

FAKTA/MUCF:s kartläggning av hbtq-mötesplatser

  • Mötesplatser definieras i rapporten som att det är en frivillig och öppen verksamhet som erbjuder olika aktiviteter och är till för personer under 30 år. Den drivs av offentlig, civilsamhälles- eller privat aktör och arbetar särskilt och uttalat med hbtq.
  • MUCF identifierar totalt 72 mötesplatser i Sverige för unga hbtq-personer. Av dessa tas endast 50 med i kartläggningen och de finns i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Gotlands, Kronobergs, Skåne, Dalarnas, Hallands och Jönköpings län. 11 finns i Stockholms län, 13 i Västra Götalands län och 5 i Skåne län
  • MUCF har hittat 15 mötesplatser som avslutat eller pausat sin verksamhet. I något fall på grund av personalbrist, i något fall för att de haft svårt att nå målgruppen. I de flesta fall har myndigheten inte kunnat hitta information om varför verksamheten pausats eller avslutats.
  • Sju mötesplatser uppfyller inte de kriterier som MUCF satt upp, till exempel att ha en övre åldersgräns. En av verksamheterna består av en samtalsgrupp på en ungdomsmottagning och två av mötesplatserna har inte någon specifik verksamhet för unga hbtq-personer.
  • Mötesplatserna för unga hbtq-personer drivs av offentliga aktörer (vanligtvis en kommun) eller av civilsamhällesaktörer (vanligtvis den lokala hbtq-organisationen). Endast fyra mötesplatser drivs i samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Generellt så finansieras verksamheten i ett år åt gången. MUCF har inte hittat någon privat aktör.
  • Av de 50 mötesplatserna riktar sig 34 enbart till unga som identifierar sig som hbtq-personer eller tror sig tillhöra gruppen. De flesta mötesplatser är öppna en gång i veckan eller varannan vecka. Endast två mötesplatser, i Malmö och Stockholm, har öppet fler dagar i veckan.
  • Åldersgränsen bland mötesplatserna varierar, mellan 0 år och 19 år. De flesta riktar sig till unga mellan 15 och 18 år.

Bakgrund/MUCF:s HBTQ-UPPDRAG

2010 fick myndigheten (dåvarande Ungdomsstyrelsen) i uppdrag av regeringen att utveckla tryggare mötesplatser för unga hbtq-personer. Från 2011–2013 hade uppdraget fokus på öppen fritidsverksamhet och resulterade bland annat i metodmaterialet: ”Öppna verksamheten!”Det reviderades i mars 2019: ”Öppna fritidsverksamheten – om hbtq, normer och inkludering ”(MUCF 2019).

2018 fick MUCF i uppdrag att fördela medel till kommuner för att öka tillgängligheten och kvaliteten i öppen fritidsverksamhet, totalt 50 miljoner kronor. Satsningen ledde bland annat till kompetensutveckling av personal och hbtq-certifiering av verksamheter.

I augusti 2019 fick MUCF i uppdrag att stärka förutsättningarna för att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (A2019/01404/MRB). Delrapporten har nu lämnats in och slutrapporten ska

I december 2019 kom MUCF-rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät som skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år.

Bilder

Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Fri publicering men ange fotografens namn. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Dokument

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

52 projekt får dela på 38 miljoner kronor: ”Rekordmånga ansökningar om bidrag i år”28.5.2020 13:51:57 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 38 miljoner kronor i statsbidrag till 52 projekt. Det är projekt som rör ungas organisering, att minska förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet samt att motverka eller förebygga rasism och intolerans. - Vi har i år haft betydligt fler ansökningar om projektbidrag, 230 stycken jämfört med 140 i fjol, en ökning med nästan 65 procent. Flera nya organisationer har sökt om bidrag och vi ser i år även flera exempel på nya typer av projekt och även nya ämnesområden, säger Kenneth Condrup, avdelningschef på MUCF. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Organisationerna får inte ha ett vinstsyfte med verksamheten och måste stödja sig på demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF förd

Coronakrisen slår hårt mot organisationer: ”Viktiga röster i samhällsdebatten drabbas”25.5.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Civilsamhället påverkas starkt av coronaviruset. Många organisationer kämpar med minskade intäkter från exempelvis försäljning, deltagar- och medlemsavgifter, gåvor och sponsring. Samtidigt ökar behovet av sociala insatser och stöd till utsatta grupper. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Coronakrisen påverkar inte bara organisationernas ekonomi negativt. Den ändrar även förutsättningarna att bedriva påverkansarbete vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för demokratin. Om civilsamhällets viktiga organisationer försvagas så riskerar vi att förlora viktiga röster i samhällsdebatten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF ska, på uppdrag av regeringen, årligen följa utvecklingen av det civila samhällets villkor. Årets rapport bygger på statistik från åren 2012 till 2018 (totalt data från 2 811 föreningar), samt intervjuer med ett tjugotal ideella föreningar under början av 2020. Mot bakgrund av coronapandemin utfördes även en mi

Analys från MUCF: Fler unga riskerar att hamna i långvarigt utanförskap efter coronakrisen7.5.2020 09:19:32 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har analyserat hur coronakrisen påverkar ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I analysen utgår myndigheten från hur unga drabbades efter finanskrisen 2018-2010, och då särskilt unga som varken arbetar eller studerar. - Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap. Det är viktigt att rikta insatser och vidta åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. Sådana insatser leder till besparingar för samhället på lång sikt och att det minskar de ungas personliga lidande och ekonomiska utsatthet, säger generaldirektör Lena Nyberg. En av fyra av de unga som lämnade uvas-gruppen för arbete eller sysselsättning mellan åren 2004-2007 hamnade under lågkonjunkturen 2008 åter utanför arbete och studier. Drygt hälften av 16-19-åringarna i 2004 års uvas-grupp var utan arbete och studier när de fyllde 29 år, för 20-24 åringarna var det drygt en av tre. MUCF har även intervj

Rekordmånga elever röstade - men få friskolor, särskolor och yrkesprogram deltog i skolvalen30.4.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Men det finns stora skillnader i landet. Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor. De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet. Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymn

MUCF välkomnar nytt regeringsuppdrag: ”Viktigt att civilsamhället får stöd i dessa tider”  9.4.2020 16:19:54 CESTPressmeddelande

Med anledning av coronaviruset får Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, nu i uppdrag av regeringen att skapa samverkan kring kommunikation med civilsamhällets organisationer. - Civilsamhället är alltid en viktig aktör i samhället och i tider av kris blir deras roll ännu tydligare. Organisationer och nätverk är ofta snabba att ställa om sin verksamhet för att möta nya behov. Vi kommer omgående att starta en dialog med civilsamhället för att säkra behovet av information så att de kan få del av till exempel stödinsatser, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19) slår hårt även mot civilsamhällets organisationer och projekt. Många planerade aktiviteter kan inte genomföras och flera organisationer är oroliga för sin ekonomi och överlevnad. Det finns stor osäkerhet för bristande resurser och hur man ska kunna fortsätta sitt arbete. Regeringen vill nu försäkra sig om att civilsamhällets organisationer får den information som de be

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum