- Sill- och strömmingskrisen i Östersjön är akut och vi ser stora miljöeffekter längs den svenska kusten. De senaste åren har forskarna och de småskaliga fiskarna larmat att fisken försvunnit, men politiken har fortsatt prioritera höga kvoter för industritrålning på bekostnad av kustfiske och miljö, säger Konrad Stralka.

Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Totalt fångades 87 500 ton fisk i Östersjön av de svenska båtarna, en knapp minskning från 91 100 ton 2021. Det visar siffror som BalticWaters2030 begärt ut från Havs- och vattenmyndigheten. 

- Det är tydligt vilka som drabbas av fiskeripolitikens nuvarande prioriteringar. För att skydda miljö och kustfiske måste kvoterna sänkas så att bestånden får återhämta sig, säger Konrad Stralka.

Foder prioriteras framför humankonsumtion

Av fångsterna i Östersjön går över 90 procent till foder åt bland annat fiskodlingar, hund- och kattmat samt mink-, gris- och kycklinguppfödning. De stora trålarna fångar sill och skarpsill till foder medan kustfisket generellt fiskar för humankonsumtion. Humankonsumtion kräver större sill och strömming som det nu är stor brist på.

- Det höga fisketrycket har lett till allt färre äldre och större individer i bestånden. Förra året visade forskning från SLU Aqua att fisketrycket i Bottniska viken måste minska med 80 procent under väldigt lång tid för att strömmingen ska återfå sin medelstorlek, men politikerna agerade inte på det trots att individernas storlek ska tas hänsyn till enligt Havsmiljödirektivet. Resultatet är att ekosystemet rubbas och matfisket nu slås ut, säger Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på BalticWaters2030.

Minskat fisketryck är den viktigaste åtgärden för att återfå större sill och strömming, vilket bland annat borde kompletteras med en utflyttad trålgräns och förändrad vetenskaplig kvotrådgivning till EU.

BalticWaters2030 har sammanställt ny kunskap och förslag på viktiga åtgärder för att återfå bestånden i dokumentet ”Vägen framåt”.