Naturen i topp över det viktigaste att ha i närheten av sin bostad

WSP har i sin studie ”Gatan, kvarteret och friluftsområdet – så har pandemin påverkat önskan om den gröna staden” sammanställt statistik från bland annat KI/Region Stockholm och SCB tillsammans med resultatet av två enkätstudier, 2020 och 2021.

– Redan tidigt i pandemin kunde vi se att medborgarna hade fått upp ögonen för vikten av grönområden. När vi nu ställer samma frågor igen har dessa trender förstärkts. Samtidigt kan vi konstatera att många storstadsbor helt saknar tillgång till grönytor nära hemmet. Politiker och beslutsfattare kan räkna med ett högre tryck från allmänheten när det gäller dessa frågor, säger Freija Carlstén, landskapsarkitekt LAR/MSA, på WSP.

Enligt statistik från SCB varierar tillgången till grönområden kraftigt inom Sverige. I tätbefolkade områden ligger andelen som har mer än 300 meter till ett grönområde på mellan 0 och 56 procent. En rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), tyder på att ökad exponering för stadsgrönska leder till minskad dödlighet, förbättrad mental hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad risk för underviktsfödslar. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv bidrar grönskan dessutom till andra viktiga funktioner så som att dämpa värmen under varma sommardagar och att ta hand om vatten vid kraftiga regn. Ungefär 6 av 10 av de tillfrågade i WSPs enkät svarar att de räknar med att besöka ett rekreationsområde, grönområde eller park i sitt närområde en till flera gånger i veckan när pandemin ebbat ut och restriktionerna släppts.

– Kommunerna kommer behöva prioritera och investera mer i dessa typer av miljöer. Men det räcker inte med att bara fokusera på uppiffade parker. Grönskan måste planeras in ur ett mer långsiktigt perspektiv och i flera olika skalor så som integrerad i gatan och mellan husen, urban natur i form av kvartersparker, samt naturområden och nationalparker med kollektivtrafikanslutning.

I studien lyfter WSP tre områden där det finns tydliga investeringsbehov.

1. Gatumiljön behöver bli mer attraktiv att röra sig i. Träd och buskar behöver prioriteras vilket också främjar dagvattenhanteringen och kyler ned de högre stadstemperaturerna och motverkar urbanheat island-effekten.

2. Urban natur såsom fick, kvarters-, stadsdels- och stadsparker. Om fler medborgare fick bättre tillgång till urban natur skulle det troligtvis leda till att både sjukskrivningar till följd av stress och BMI skulle minska då studier tydligt visar på denna korrelation.

3. Större naturområden bör planeras såsom nationalparker, naturreservat eller vanlig privatägd naturmark där allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i skog och mark. Under pandemin är det ofta hit många barnfamiljer har åkt när andra typer av barnaktiviteter varit stängda. Kommunerna behöver ha en god dialog med markägare så att fler kan få en grön paus utan att naturen slits. Här finns även ett stort behov för staten att se över kollektivtrafiken till naturområdena.

WSPs studie i korthet

• Närmare 60 % av de tillfrågade 2021 svarar att det stämmer mycket eller fullt ut att ”Pandemin har gjort mig medveten om hur viktigt det är med parker och grönområden i min närmiljö”. Det är en ökning med fem procent jämfört med samma undersökning i juni 2020. Enkätstudierna bygger på svar från 1 800 svenskar i de tre storstadsregionerna
• Lika många anser att pandemin fått dem att inse hur viktigt det är att det finns platser där man kan ses och interagera med andra människor.
• 44 procent uppger att pandemin bidragit till att man upptäckt nya utflyktsmål i närheten.
• 48 procent uppger att pandemin gjort att det är trångt i grönområden och 47 procent uppger att det blivit mer skräpigt
• WSPs studie visar att antalet som besökt naturområden en eller fler gånger i veckan är betydligt högre nu under än före pandemin. 58 procent uppger att de nya vanor de fått under pandemin kommer bestå.
• 18 procent av stockholmarna och malmöborna saknar tillgång till grönområde inom 300 meter från bostaden, något bättre är det i Göteborg där samma siffra ligger på 11 procent.
• Tillgång till grönstruktur har visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper. Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har här en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna enligt Boverket.
• Sedan 6 maj kan aktörer söka statliga medel till projekt som skapar tryggare städer genom tillgång till grönska.

För mer information, vänligen kontakta:

Freija Carlstén, landskapsarkitekt LAR/MSA
freija.carlsten@wsp.com
010-7227369