Normalt varselläge snarare än stor våg

Svensk arbetsmarknad har haft en stark utveckling efter att pandemin slog till, jobbtillväxten har varit rekordstor och antalet varsel har varit på historiskt låga nivåer under två års tid. Men under oktober och november år 2022 steg antalet personer som berördes av varsel till drygt 5 000 personer per månad, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

–  Arbetsförmedlingen själva beskrev det som nästan tre gånger mer varsel än normalt. Men jag delar inte den bilden, det är snarare ett normalt läge vi ser, säger Tobias Brännemo.

– Om man jämför höstens varseltal med den starka utvecklingen efter pandemin stämmer det att varslen är nästan tre gånger mer, drar vi däremot ut tidslinjen framträder en annan bild, menar Tobias Brännemo.

Under hela 2000-talet har ungefär 4 500 personer per månad berörts av varsel. Undantar man de två stora varselvågorna runt finanskrisen respektive pandemins utbrott blir snittet ändå drygt 4 000 personer per månad.

–  Mot den bakgrunden kan uppgången i antal varsel under hösten alltså snarare ses som en återgång till ett normalläge än som en betydande varselvåg, säger Tobias Brännemo.

Även medlemmarnas frågor om uppsägning på normal nivå

Ett liknande mönster syns i de frågor som kommer till Unionens medlemsrådgivning. Förbundets medlemsrådgivning hanterar en normal månad frågor från uppemot 10 000 medlemmar.

Efter att ha legat på mycket låga nivåer under år 2021 och merparten av år 2022 ökade andelen frågor som rör uppsägningar på grund av arbetsbrist markant under hösten, men var på avsevärt lägre nivåer än när pandemin slog till och på ungefär samma nivå som under 2019. 

Hur ser då chefsekonomen på arbetsmarknadens utveckling under 2023?

– Det blir allt tydligare att de senaste två årens heta svenska arbetsmarknad kyls av, men det sker ännu inte med någon stor dramatik. Unionens prognos är att arbetslösheten kommer att stiga med runt en procentenhet under året, säger Tobias Brännemo.

– Bakom siffrorna döljs desto större förändringar för olika delar av ekonomin, där vissa branscher eller yrkesgrupper kommer fortsätta att växa medan antalet varsel och uppsägningar kan bli påtagliga på andra delar av arbetsmarknaden, säger Tobias Brännemo.

–  Även vid en konjunkturnedgång kommer det fortsatt råda brist på arbetskraft i delar av ekonomin, där efterfrågan fortfarande är högre än utbudet på eftertraktade yrkesgrupper, menar Tobias Brännemo.

 

Chefsekonomens kommentar om arbetsmarknadsläget

Läs hela Chefsekonomens kommentar om arbetsmarknadsläget på Unionen Opinion