Nu inleds en internationell studie om individuell bröstcancerscreening

BRIGHT-studien syftar till att testa kanaler för och organisation av precisionscreening av bröstcancer inom hälsovårdssystemet i europeiska länder, baserat på genetiska risker. I studien ska man analysera kvinnors ärftliga anlag för bröstcancer och ge individuella, medicinska rekommendationer och möjligheter för förebyggande och tidig upptäckt av bröstcancer.
Målgruppen är kvinnor mellan 30 och 49 år som inte har någon historia av maligna tumörer och som inte tidigare har testats för genetiska anlag för bröstcancer med polygen riskanalys, ett genetiskt test där man analyserar flera gener som ligger spridda över kromosomerna men som alla påverkar samma egenskap. I Sverige kan totalt 800 kvinnor delta i studien. Både deltagandet i studien och tillhörande vårdtjänster är gratis.
I Sverige är bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. För att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt och minska dödligheten i bröstcancer genomförs mammografisk screening för kvinnor i åldern 40–74 år. Bröstcancer som upptäcks tidigt kan behandlas.
– Tyvärr förekommer bröstcancer även hos yngre kvinnor, men det är inte ändamålsenligt att screena alla på samma sätt. Bröstcancer beror delvis på ärftliga faktorer, så utgångspunkten måste vara kvinnans individuella genetiska risk för bröstcancer. För detta används genetiska tester med vilka vi hittar kvinnor med förhöjd risk, så att de kan komma till undersökning i tid, förklarar Andreas Karakatsanis, överläkare inom kirurgi på Akademiska sjukhuset
Kvinnorna som deltar i studien testas med ett nytt gentest, AnteBC, utvecklat av det estniska medicinska laboratoriet Antegenes, för att bedöma deras polygena predisposition för bröstcancer. För testet tas ett enkelt och smärtfritt prov från munnen med en bomullspinne, från vilket DNA kan lösas ut.
Med AnteBC-testet bedöms kvinnans personliga genetiska anlag för bröstcancer. Utifrån det ges rekommendationer för i vilken ålder och hur hon ska börjar delta i mammografiscreening. Om resultaten indikerar en ökad risk, alltså behov av screening, utfärdas en digital remiss och kvinnan kan delta i screening för tidig upptäckt av bröstcancer vid lämplig vårdinrättning. Dessutom specificeras behovet av mer ingående genetisk undersökning av medicinska genetiker. Alla tester och medicinska åtgärder som används i BRIGHT-studien är godkända hälsovårdstjänster i Sverige och EU.
– BRIGHT-studien är ett viktigt projekt som kan bidra till att tillämpa individanpassad medicin inom vården i Sverige, sprida kunskap till andra delar av Europa samt omedelbart testa metoderna i vården. Vi bjuder aktivt in kvinnor att delta i studien. Genom sitt deltagande bidrar de till att individanpassad medicin tas i bruk i större utsträckning både i Sverige och på andra håll i Europa”, säger Neeme Tõnisson, läkare och professor i medicinsk genetik vid universitetet i Tartu och projektets forskningsledare.
Liknande studier genomförs i samarbete med partners också i Estland och Portugal. Studien stöds av EU-kommissionen genom organisationen EIT Health.
Hur deltar man i studien?
Det går att komma med i studien via denna länk.
Läs mer på BRIGHT-projektets webbplats.
För mer information, kontakta:
Inna Feldman, projektledare, Region Uppsala;
inna.feldman@regionuppsala.se
Andreas Karaktsanis, överläkare i kirurgi, Akademiska sjukhuset; andreas.karakatsanis@akademiska.se
Helena Lundgren, forskningssjuksköterska, Akademiska sjukhuset; helena.b.lundgren@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska22.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.
Forskare efterlyser fler studier om orsaker till barnreumatism17.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Barnreumatism går att behandla betydligt bättre idag än för 10-15 år sedan. Ökad kunskap om bland annat ärftlighet, riskfaktorer och kostens betydelse har gett nya verktyg. Men forskningen behöver intensifieras och behandling sättas in tidigt, enligt forskare på Akademiska sjukhuset. Detta lyfts fram med anledning av internationella barnreumadagen 18 mars.
Utvärdering visar: Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar14.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens och potens.
Akademiska får nationellt ansvar för borttagning av pacemaker- och defibrillatorelektroder13.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.
Ny mätmetod möjliggör tidigare upptäckt av glaukom12.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Glaukom är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Risken för sjukdomen ökar snabbt efter 50-års ålder och i ett tidigt skede är den ofta svår att upptäcka. Forskare vid Akademiska sjukhuset har, i samarbete med kollegor vid Gävle sjukhus och KTH, utvecklat en helt ny metod med bättre känslighet, som gör det möjligt att mäta mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Detta uppmärksammas med anledning av världsglaukomdagen 12 mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum