Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska
- De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.
Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.
I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.
Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.
- Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.
I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.
- Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:
- Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.
För mer information/intervju, kontakta:
Henrik Lindman bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tel: 070-688 48 78, e-post: henrik.lindman@igp.uu.se
FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset
- Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
- Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
- Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
- Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
- Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.
Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd
- En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
- Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
- Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.
Läs mer.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum