Akademiska sjukhuset

Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska

Dela

Nu startas en studie vid Akademiska sjukhuset där man prövar ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en snabbväxande form av bröstcancer. De första resultaten är häpnadsväckande enligt Henrik Lindman, ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp

- De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.

Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.

Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.

- Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.

I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.

- Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

- Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.


För mer information/intervju, kontakta:

Henrik Lindman bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tel: 070-688 48 78, e-post: henrik.lindman@igp.uu.se


FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd

  • En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
  • Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
  • Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.

    Läs mer.

Bilder

I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
Ladda ned bild
Henrik Lindman, tf verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom18.10.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Nylanserad webbplats ska minska risken att unga blir sjuka på jobbet5.10.2021 15:27:33 CEST | Nyheter

Nu lanseras den nya versionen av Jobbafrisk.se, en webbplats som informerar om yrken och hälsorisker. Målgrupp är unga och andra som ska välja utbildning eller yrke, men också personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller inom elevhälsan. På sajten finns information om betydligt fler olika hälsotillstånd än tidigare och vad man bör tänka på för att förbli frisk på jobbet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum