Akademiska sjukhuset

Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska

Dela
Nu startas en studie vid Akademiska sjukhuset där man prövar ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en snabbväxande form av bröstcancer. De första resultaten är häpnadsväckande enligt Henrik Lindman, ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.
I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp

- De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.

Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.

Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.

- Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.

I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.

- Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

- Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.


För mer information/intervju, kontakta:

Henrik Lindman bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tel: 070-688 48 78, e-post: henrik.lindman@igp.uu.se


FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd

  • En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
  • Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
  • Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.

    Läs mer.

Bilder

I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
I en studie på Akademiska prövas ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling mot spridd bröstcancer med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Var fjärde klinisk studie på Akademiska är finansierad av företag. Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel. Genrebild: Johan Alp
Ladda ned bild
Henrik Lindman, tf verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye