Ny rapport från MUCF: Sjukvården viktigaste frågan för unga – ökad oro för klimatet, krig och brottslighet

Sjukvården är den viktigaste samhällsfrågan för unga i dag, både bland killar och tjejer. Samtidigt ökar polariseringen i attityder som rör invandring och jämställdhet.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi ser att intresset för politik ökar bland Sveriges unga men att relativt få känner att de kan påverka politiker. Framförallt upplever allt fler tjejer att de inte själva kan föra fram åsikter till beslutsfattare. Det här är en oroande utveckling som alla aktörer i samhället måste ta på allvar, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten ”Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati” är den första av tre delrapporter om ungas attityder och värderingar som MUCF publicerar i år. Rapporten bygger på en enkät till 6 000 slumpvis utvalda unga i åldern 16–29 som genomfördes hösten 2018. Den är en del av uppföljningen av den statliga ungdomspolitiken och genomfördes första gången 1993 av dåvarande Barn- och ungdomsdelegationen och därefter av MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) 1997, 2003, 2007 och 2013. I rapporten presenteras inte bara ungas attityder och värderingar, utan deras svar jämförs också med en äldre kontrollgrupp (30 år och äldre).

För första gången är sjukvården den viktigaste samhällsfrågan för unga, både bland tjejer och killar. Varannan ung rankar sjukvården högst. Det är något vanligare bland unga med symtom på stress eller psykisk ohälsa. Migration, integration, klimat och jämställdhet är andra viktiga frågor. Arbete och sysselsättning minskar däremot i betydelse för unga.

Ökat intresse för politik

Intresset för politik ökar bland unga. De är också mer positiva till politiker än vad den äldre jämförelsegruppen är. En större andel unga vet också vad de tycker i viktiga samhällsfrågor jämfört med tidigare ungdomsgenerationer.

Unga uttrycker tydligt att de tycker att medborgare kan påverka politiken och att det är viktigt att medborgare gör detta. Samtidigt skiljer unga, särskilt tjejer, mellan sin egen möjlighet att påverka och den övriga befolkningen möjligheter.

- Under ungdomstiden skapas förutsättningar för samhällsengagemang och aktivt deltagande i de demokratiska processerna. Det handlar om utbildning, etablering i arbetslivet och deltagande i civilsamhällesorganisationerna. Brist på inflytande skapar en känsla av utanförskap och maktlöshet. Unga ska vara med och påverka, vara delaktiga och ha inflytande i dag för att vara morgondagens samhällsbärare, säger Lena Nyberg.

För första gången klassar unga jämställdhet som en av de fem viktigaste samhällsfrågorna. Ökningen beror endast på att fler tjejer rankar jämställdhet allt högre. Även när det gäller invandring märks en tydlig skillnad i attityder mellan killar och tjejer. Majoriteten av Sveriges unga är positiva till invandring och invandrare men det är framförallt tjejer som ser invandring som något positivt. Allt fler killar vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Ökad oro bland unga

Tre av fyra unga känner oro för miljön och klimatet. Oron för krig och terror ökar också. Men framförallt märks en ökande oro bland unga, särskilt bland tjejer, för den personliga tryggheten. De är rädda för att utsättas för hot och hat på internet, inbrott eller skadegörelse och för att bli lurade på internet. Allt fler unga, främst killar, oroas för att utsättas för våld ute.

Allt fler unga tycker att det är okej att använda droger och andelen unga som vill legalisera cannabis för privat bruk har fördubblats.

- Tendensen till ökad polarisering mellan unga tjejer och killar i migrations- och jämställdhetsfrågor behöver studeras mer och noga följas upp. Likaså ungas oro och utsatthet för sexuella trakasserier, hot om våld, och ungas attityder till psykisk och fysisk hälsa, säger Lena Nyberg.

- Fortsatta insatser behövs för unga som varken arbetar eller studerar. Likaså behöver arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och unga hbtq-personers levnadsvillkor stärkas. Alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att påverka sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

För första gången undersöker MUCF ungas attityd till Europa och världen. Stödet för ett fortsatt EU-medlemskap är stort bland unga, nio av tio vill att Sverige stannar kvar i EU. De flesta vill också att Sverige samarbetar mer med andra länder i Europa. Varannan tjej och var tredje kille tycker att Sverige borde göra mer för att hjälpa fattiga länder, totalt 41 procent mot 27 procent i 2013 års enkät.

Starkt stöd för EU

Målet för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Social inkludering för unga är mål även i EU-kommissionens strategi Europa 2020 och FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030. 1 januari 2020 blir också Barnkonventionen lag i Sverige.

Länk till rapporten ”Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati”

Läs mer om Sveriges ungdomspolitik

Läs mer om social inkludering för unga i MUCF:s rapport Fokus 18 - Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige 

Läs mer om Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen

För mer information, kontakta MUCF:s presstjänst på tfn 010-160 10 20 eller e-post press@mucf.se