Ny rapport: Många hinder för unga utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Unga utrikes födda kvinnor, framförallt de från länder utanför Europa, har en svagare position på den svenska arbetsmarknaden än andra jämnåriga.

De upplever diskriminering och bemöts fördomsfullt av arbetsgivare. Kvinnor som bär slöja är särskilt utsatta.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

I dag yrkesarbetar 52 procent av unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år, för jämnåriga utrikes födda män gäller 67 procent. Motsvarande siffor för inrikes födda kvinnor är 73 procent och 79 procent för män.

Rapporten visar att unga utrikes födda kvinnor (175 000 i åldern 16 ̶ 29) möter en rad olika hinder och svårigheter i arbetslivet. De har svårt att matcha krav på goda språkkunskaper, arbetslivserfarenhet, referenser och utbildning.

- Coronapandemin har inneburit svårigheter för alla unga att få ett första jobb eller praktikplats. Nuvarande arbetsmarknadsläge riskerar att särskilt drabba unga utrikes födda kvinnor, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Unga utrikes födda kvinnor har eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än utrikes och inrikes födda män, men har ändå en lägre sysselsättningsgrad än andra unga.

"Viktig resurs i samhället"

Unga utrikes födda kvinnor upplever att de har svårare att få jobb än utrikes födda män. De begränsar även sitt jobbsökande till yrken som de tror kan vara möjliga att få, inte till yrken som de verkligen skulle vilja ha.

- Unga utrikes födda kvinnor är en viktig resurs för samhället. De har som alla andra rätt att få ett bra stimulerande och tryggt yrkesliv, säger Lena Nyberg.

På arbetsmarknaden gäller nolltolerans för diskriminering. Men flera av de kvinnor som intervjuas i rapporten vittnar om att diskriminering är en del av vardagen, liksom fördomsfullt bemötande och rasistiska kommentarer.

Nekas jobb för att de bär slöja

Unga kvinnor som bär slöja utsätts i högre grad än andra för diskriminering. Slöjan ses som ett hinder i arbetet och det förekommer att kvinnor nekas jobb på grund av att de bär slöja.

- Det är oacceptabelt och mycket allvarligt att diskriminering förekommer. Det finns mycket okunskap och fördomar som vi måste bli bättre på att bemöta och utbilda kring, säger Lena Nyberg.

Rapporten visar också att föräldraskap och ansvar för barn och hem gör att unga utrikes födda kvinnor etablerar sig senare på arbetsmarknaden än männen. Kvinnor som lever i hederskontexter möter dessutom särskilda hinder. De som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck lider ofta av psykisk och fysisk hälsa som försvårar för dem i arbetslivet.

MUCF föreslår en rad åtgärder för att stärka unga utrikes födda kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, bland annat mer forskning om vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som fungerar för denna grupp. MUCF vill också utveckla språkutbildningen och kombinera den med arbetsplatspraktik. 

- Arbetet mot diskriminering, kränkningar och trakasserier mot unga utrikes födda kvinnor i arbetslivet behöver intensifieras.  Vi behöver också utveckla nya strategier för att motverka stereotypa uppfattningar om utrikes födda kvinnor, säger Lena Nyberg. 

FAKTA/Resultaten i MUCF:s rapport "Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter" bygger på intervjuer med 22 unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år som MUCF genomförde under hösten 2020. Intervjuer med 26 hedersutsatta kvinnor som gjordes inom ramen för Storstadskartläggningen under 2017 och 2018. Enkätsvar från MUCF:s nationella ungdomsenkät 2018 för nästan 3000 unga i åldern 16–25 år. Registerdata för år 2018 från Statistiska centralbyrån för alla unga i åldern 16–29.

Länk till rapporten Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter

Se filmen där Emma Neuman, uppdragsansvarig för uppdraget om unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet, berättar om några av rapportens resultat.