Ny rapport om bottenföroreningar i Sveriges havsområden

SGU har sedan 2003 undersökt halterna av föroreningar på havsbotten i Sveriges havsområden med cirka sex års mellanrum. Nu finns resultaten från alla undersökningar, inklusive den senaste som gjordes 2020/2021, sammanfattat i en rapport. Bland resultaten märks höga halter av fluorerade ämnen, så kallade PFAS, i Bottenviken och Bottenhavet - i genomsnitt 14 gånger högre än i de andra svenska havsområdena i Östersjön (Egentliga Östersjön) och på Västkusten. Samma sak noterades vid de förra provtagningarna 2014, men eftersom det var första gången PFAS analyserades inom miljöövervakningen av utsjösediment ansågs resultaten då som osäkra. I och med att samma tendens nu framträder i de senaste proverna ses resultaten som bekräftade.

– I nuläget förstår vi inte orsaken till de höga halterna i denna del av Östersjön, utan det måste undersökas vidare, säger Sarah Josefsson, projektledare på SGU.

Även ämnesgruppen klorerade paraffiner förekommer i högre halter i Bottenviken. Annars är halterna av organiska föroreningar överlag högre i Egentliga Östersjön än i de norra delarna av Östersjön eller på Västkusten. Halterna av TBT, en biocid som tidigare var tillåten i båtbottenfärg och som är toxisk för bottenlevande djur, har sjunkit sedan övervakningsprogrammet startade 2003 men överstiger fortfarande gränsvärdet i sediment på flera platser.

Bland de undersökta metallerna överstiger kadmium sitt gränsvärde på några övervakningsstationer i Egentliga Östersjön vid den senaste provtagningen, medan halterna av bly och koppar var under sina gränsvärden.

– Att kadmium och koppar har höga halter i sediment i Egentliga Östersjön beror på att dessa metaller fälls ut när det är syrefritt i sedimenten, vilket det är på djupa bottnar i den delen av Östersjön, säger Sarah Josefsson.

Kvicksilver och bly har däremot högre halter på specifika övervakningsstationer istället för i olika havsområden, vilket tyder på att halterna påverkas av punktkällor.

Miljöövervakningen görs på uppdrag av Naturvårdsverket inom det nationella övervaknings- och trendprogrammet för föroreningar i sediment. Även Havs- och vattenmyndigheten bidrog till den senaste provtagningen 2020/2021.

Läs rapporten här