Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg
- Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, säger Anna Westerholm.
Risker med bedömningsmatriser
Detaljerade bedömningsmatriser med formuleringar från ämnets kunskapskrav riskerar att leda till att undervisningen styrs av kunskapskraven och inte ämnets syfte och centrala innehåll i kurs- och ämnesplanerna. Detaljerade matriser kan också leda till att ett litet bedömningsunderlag väger lika tungt som ett större bedömningsunderlag.
- Matriser och system kan skapa en skenbar tydlighet och rättssäkerhet men riskerar att försämra kvaliteten i betygssättningen och undervisningen. Lärarnas professionella utrymme krymper och det blir ett orimligt stort fokus på betyg på bekostnad av kunskap och undervisningens innehåll, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.
Behoven och inte systemen ska styra dokumentationen
Dokumentationen ska underlätta för lärare att stödja elevernas kunskapsutveckling och att sätta betyg. Ändamålsenlig dokumentation är sådan som lärarna enligt sin professionella bedömning anser att de behöver. Det är till exempel inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter flera gånger i olika dokumentationssystem, till exempel både i en fysisk portfolio och i en digital plattform.
- Dubbeldokumentation tar värdefull tid för lärarna som de istället kunde använda till att planera och genomföra undervisning. Rektorer och ansvariga i kommuner och i fristående skolor behöver säkra att system inte skapar onödigt merarbete för lärarna, säger Anna Westerholm.
Nationella prov ska särskilt beaktas i betygssättningen
I år infördes en regel i skollagen som säger att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Lagen säger inte exakt vad det innebär men i de nya allmänna råden ges vägledning. Provresultatet ska inte helt styra betyget, utan vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget, men det går inte att bortse från resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Anledningen är att nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag.
För mer information
www.skolverket.se
Kontaktuppgifter
För frågor till Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
Påminnelse pressinbjudan: Hur bra är svenska elevers kunskaper om demokrati och samhälle?27.11.2023 11:04:15 CET | Pressinbjudan
Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum