Skolverket

Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg

Dela

Lärares professionella yrkeskunnande behöver få mer utrymme i betygssättningen. Betygssättning ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat för att betygen ska bli så rättvisande och likvärdiga som möjligt. Betygssättning som i stor utsträckning bygger på automatiserade system riskerar att leda till betyg som inte återspeglar elevernas kunskaper. Det framgår av Skolverkets nya allmänna råd om betyg.

- Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, säger Anna Westerholm.

Risker med bedömningsmatriser

Detaljerade bedömningsmatriser med formuleringar från ämnets kunskapskrav riskerar att leda till att undervisningen styrs av kunskapskraven och inte ämnets syfte och centrala innehåll i kurs- och ämnesplanerna. Detaljerade matriser kan också leda till att ett litet bedömningsunderlag väger lika tungt som ett större bedömningsunderlag.

- Matriser och system kan skapa en skenbar tydlighet och rättssäkerhet men riskerar att försämra kvaliteten i betygssättningen och undervisningen. Lärarnas professionella utrymme krymper och det blir ett orimligt stort fokus på betyg på bekostnad av kunskap och undervisningens innehåll, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.

Behoven och inte systemen ska styra dokumentationen  

Dokumentationen ska underlätta för lärare att stödja elevernas kunskapsutveckling och att sätta betyg. Ändamålsenlig dokumentation är sådan som lärarna enligt sin professionella bedömning anser att de behöver. Det är till exempel inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter flera gånger i olika dokumentationssystem, till exempel både i en fysisk portfolio och i en digital plattform.

- Dubbeldokumentation tar värdefull tid för lärarna som de istället kunde använda till att planera och genomföra undervisning. Rektorer och ansvariga i kommuner och i fristående skolor behöver säkra att system inte skapar onödigt merarbete för lärarna, säger Anna Westerholm.

Nationella prov ska särskilt beaktas i betygssättningen

I år infördes en regel i skollagen som säger att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Lagen säger inte exakt vad det innebär men i de nya allmänna råden ges vägledning. Provresultatet ska inte helt styra betyget, utan vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget, men det går inte att bortse från resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Anledningen är att nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag.

För mer information

www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

Nyckelord

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Fleminggatan 14
106 20 Stockholm

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Elever nöjda med spetsutbildning29.4.2019 09:00:00 CESTPressmeddelande

Eleverna som går spetsutbildning i grundskolan och gymnasieskolan är mycket nöjda med sin utbildning. Även de skolor som bedriver utbildningarna är nöjda. Samtidigt kostar spetsutbildningen mer än annan utbildning och den är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Ett problem som skolorna lyfter fram är att spetsutbildningen fortfarande är en försöksverksamhet. Det visar Skolverkets utvärdering.

Många lärare trivs i skolan – samtidigt förekommer hot och våld25.4.2019 08:00:00 CESTPressmeddelande

Nio av tio lärare upplever att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan. Mer än nio av tio högstadielärare anser att stämningen är trevlig på de flesta eller alla lektioner. Nästan lika stor andel lärare anser att det överlag råder studiero. Nio av tio elever trivs i skolan men har en något mindre positiv bild av studieron. Drygt sex av tio elever upplever att de har arbetsro på de flesta eller alla lektioner. Det visar Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2018”.

Andelen förskollärare minskar9.4.2019 09:00:00 CESTPressmeddelande

Andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procentenheter sedan 2014. Idag har 39,6 procent av de anställda i förskolan en förskollärarexamen. När det gäller barngruppernas storlek så är den i stort sett oförändrad. 2018 bestod den genomsnittliga barngruppen av 15,4 barn jämfört med 15,3 året innan. Det visar Skolverkets statistik som även går att bryta ned på respektive förskola, kommun eller län.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum