Arbetsmiljöverket

Ökad ohälsa på svenska arbetsplatser 2020

Dela

Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem kopplade till arbetet enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Trötthet och värk i kroppen är de vanligaste besvären. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner. Där upplever fyra av tio hälsobesvär till följd av jobbet.

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner.
För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner.

Var tredje sysselsatt person i Sverige, 32 procent, har någon form av besvär till följd av arbetet. Av fem miljoner sysselsatta motsvarar det 1,6 miljoner som upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Det är en ökning jämfört med 2018, då motsvarande andel var 28 procent. En bidragande orsak till ökningen är att fler upplever besvär till följd av smitta.

- Siffrorna innebär tyvärr en fortsatt ökning av den upplevda ohälsan jämfört med 2018 års undersökning. Framför allt är det fler kvinnor inom vård och omsorg som upplever arbetsrelaterade besvär. Det är knappast  förvånande med tanke på de effekter som pandemin haft i dessa branscher, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem, och tillägger:

- Upplevelser av arbetsrelaterade besvär ska ses som en varningsklocka om att det finns saker i arbetslivet som arbetsgivare faktiskt måste arbeta ännu mer aktivt med. De är viktigt att förebygga allt från fysiska besvär till besvär orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer i verksamheten, säger hon.

För hög arbetsbelastning

De vanligaste orsakerna till besvär uppges vara för hög arbetsbelastning och påfrestande arbetsställningar, långvarigt stillasittande och krävande kontakter med kunder och patienter. Kvinnor upplever besvär i högre grad än män, framför allt inom vård, omsorg och utbildning, där fler kvinnor än män totalt sett arbetar.

Andra näringsgrenar med hög andel sysselsatta med besvär till följd av arbetet är bland annat byggverksamhet. Yrken med hög andel sysselsatta med besvär är undersköterskor, sjuksköterskor, grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare samt snickare, murare och anläggningsarbetare.

Saknar rutiner

Arbetsmiljöverkets generaldirektör anser att resultaten från undersökningen bekräftar en bild vi redan har.

- De flesta arbetsgivare försöker verkligen arbeta med arbetsmiljöfrågorna. Våra inspektioner visar att ungefär hälften av alla arbetsgivare behöver förbättra sitt förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är ytterst viktigt att ta med arbetstagare och skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Trötthet vanligt

Trötthet, smärta och värk i nacke, axel och arm, är de vanligaste typerna av besvär. 74 procent av de sysselsatta med besvär till följd av arbetet besväras av trötthet. Motsvarande andel för fysisk smärta eller värk är 64 procent och 58 procent för problem med nacke, axel och arm.

- För hög arbetsbelastning är den faktor som sticker ut mest, och det behöver arbetsgivare ta på allvar. Trötthet tillsammans med fysisk smärta eller värk är de vanligast förekommande besvären till följd av arbetet oavsett kön, ålder eller inkomst, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

Oro och ångest är vanligare bland unga

En grupp som sticker ut när det gäller besvär orsakade av oro eller ångest, och symptom på depression eller utmattningssyndrom, är sysselsatta i åldrarna 16-29 och 30-49 år. I de åldersgrupperna har nästan varannan sysselsatt person med besvär till följd av arbetet besvär av oro och ångest. Det tror Ann Ponton Klevestedt kan vara kopplat till livsvillkor - att man vill satsa på arbetet samtidigt som man vill satsa på familjelivet. Resultatet är oroväckande, anser hon.

   - Om man stressar under en längre tid kan det leda till arbetsrelaterade besvär och långa sjukskrivningar.  Det är inte förenligt med det som vi har som mål - ett långsiktigt och hållbart arbetsliv, säger Ann Ponton Klevestedt.

Besvär leder till frånvaro

Av alla sysselsatta med besvär har en av tre angett att de varit frånvarande från arbetet på hel- eller deltid på grund av arbetsrelaterade besvär under 2020. Till frånvaron räknas förutom sjukskrivning också om personen tagit ut semester, flexledighet eller ledighet utan ersättning på grund av besvären.

Arbetsorsakade besvär 2020 i korthet:

  • 32 procent, eller 1,6 miljoner, av Sveriges fem miljoner sysselsatta har haft besvär till följd av arbetet under 2020.
  • Fler kvinnor än män upplever hälsobesvär på grund av arbetet. Nära fyra av tio sysselsatta kvinnor (37 procent) hade arbetsrelaterade besvär, medan nära var tredje man (27 procent) upplevde besvär.
  • För hög arbetsbelastning var den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland dem som fått besvär till följd av andra förhållanden än olycka.
  • Var tredje sysselsatt med besvär till följd av olycka angav fallolycka som orsak.
  • Mer än sju av tio med arbetsorsakade besvär kände trötthet på grund av arbetet.
  • Nästan två tredjedelar (64 procent) av de med besvär led av fysisk smärta eller värk.
  • Var tredje sysselsatt med besvär hade varit frånvarande från arbetet på grund av besvären minst någon gång under 2020.
  • Nära fyra av tio av de med besvär uppger att de fått personlig stöttning på grund av besvären av chefen eller någon annan som arbetsgivare utsett.

Rapport: Arbetsorsakade besvär 2020

Här finns mer information om Arbetsorsakade besvär 2020

Kontakt:

Ann Ponton Klevestedt, chef för statistik och analysenheten på Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 91 83.

För mer information:

Sonya Aho, pressekreterare, telefon 010-730 98 04, e-post sonya.aho@av.se

Presstjänsten vid Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 91 55, e-post presstjansten@av.se

Fakta om undersökningen Arbetorsakade besvär:

Undersökningen Arbetsorsakade besvär belyser hälsoproblem till följd av arbetet som människor som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden uppger att de haft under de senaste tolv månaderna.

Statistiken, som bygger på 11 500 intervjuer, beskriver besvär orsakade av arbetet: vad besvären består i, vilka faktorer man menar har orsakat besvären samt eventuell sjukfrånvaro till följd av besvären. Undersökningen gjordes årligen mellan 1991 och 2005 men från 2006 genomförs den vartannat år. 2018 omarbetades frågeställningarna i undersökningen.  Resultaten blir av den anledningen inte statistiskt sett jämförbara med tidigare undersökningar.

Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Arbetsmiljöverket och bygger på samtliga sysselsatta (16-74 år) som är folkbokförda inom Sverige.

För att se videon från www.av.se måste du ge din tillåtelse högst upp på sidan.Se pressträff om Arbetsorsakade besvärFler videor

Nyckelord

Kontakter

Bilder

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner.
För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket
Svetsarvägen 12
171 41 Solna

010-730 91 55http://www.av.se

Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. 

Följ Arbetsmiljöverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Arbetsmiljöverket

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum