Ökad rörelse bland ungdomar i Umeå kommun

Cirka tre procent av kommunens ungdomar uppger att de röker dagligen. Dagligrökandet har minskat ända sedan 2014, men andelen tjejer som röker ibland har ökat sedan senaste undersökningen. Dagligsnusandet har också ökat bland tjejerna. Det som ökar en persons sociala status eller popularitet mest fortsätter likt tidigare att vara att man är en bra kompis.

Trivsel

En stor majoritet av ungdomarna säger att de trivs i området där de bor, 91 procent av tjejerna och 94 procent av killarna. Två procent av både tjejer och killar säger att de inte trivs i området. Orsaker som uppges till vantrivsel är bland annat att man vill bo närmare stan, närmare kompisar eller att man önskar ett ökat utbud på affärer och aktiviteter i närområdet. Brist på trygghet uppges också vara en orsak, till exempel bristande belysning. Det är också vanligare att de som bor på landsbygden känner mindre trivsel än de som inte bor på landsbygden.

Stress

Stress bland unga fortsätter att öka och har gjort det sedan 2014. Främst är det, likt tidigare, tjejerna som upplever sig stressade. Cirka 62 procent upplever detta varje dag eller flera dagar i veckan vilket är högre än nivåerna som kunde observeras år 2020. Stress bland unga killar har ökat sedan 2014 och nu är motsvarande andel för dem 27 procent. Jämfört med år 2020 är dock andelen på ungefär samma nivå. Bland tjejerna har också andelen ökat som känner trötthet, magont och svårigheter att somna. Generellt sett är det vanligare att äldre ungdomar upplever dessa typer av besvär.

Ökningen av stress följer utvecklingen med en ökad andel som mår dåligt eller mycket dåligt. Endast 48 procent av tjejerna mår bra eller mycket bra vilket är en minskad andel sett sedan år 2014 och ett sämre resultat än något enskilt år sedan dess. Motsvarande andel för killarna är 75 procent vilket är en viss försämring sedan tidigare.

Ungas mående extra viktigt 

– Det har varit speciellt att se resultaten i år eftersom vi haft så många allvarliga händelser i omvärlden de senaste åren och det gör det extra viktigt att följa de ungas mående. Vi har i år valt att lägga extra fokus vid ekonomiska förutsättningar och även några nya frågor. En förändring som sticker ut är att vi i år har med en fråga om självmordstankar, men även att vi försökt fånga hur ungdomar som bor på landsbygd i Umeå mår. Många frågor ligger ungefär lika, eller har bara förändrats litegrann, men vi ser också skillnader mellan olika skolor och det att exempelvis unga med olika typer av funktionsnedsättningar fortfarande har en betydligt sämre hälsa, säger Seth Åberg, strategisk utvecklare på Umeå kommun.

Av dem som inte känner sig respekterade av sina skolkamrater är det 40 procent som någon gång uteblir från idrotten medan det generellt är 23 procent som någon gång uteblir. Det vill säga om man inte blir respekterad av sina skolkamrater ökar risken betydligt för att man skolkar från idrotten.

Tolv procent av tjejerna och fem procent av killarna har under de senaste tolv månaderna allvarligt övervägt att ta sina liv. Det motsvarar cirka 370 tjejer och 170 killar.

Att kunna påverka sitt eget liv

För personer som är födda utanför Europa är det åtta procent som inte får välja vilken religion eller livs­åskådning de ska ha. För personer som är födda i Sverige är motsvarande andel cirka 1,5 procent. Dessa resultat är på ungefär samma nivåer som tidigare och har alltså varken förbättrats eller försämrats.

Fyra procent av både killar och tjejer säger att de blir utsatta för hot, utfrysning eller trakasserier regelbundet på skolan eller på fritiden, det vill säga en eller flera gånger i veckan. Det vanligaste är att mobbingen skett på skolan och det näst vanligaste är att det skett på sociala medier. Omkring 20 procent av tjejerna och sex procent av killarna uppger att de sökt hjälp för mobbing eller psykisk ohälsa under de senaste tolv månaderna. Det är två procentenheter högre för tjejerna än sist och på samma nivå som år 2020 för killarna.

Undersökningen genomförs vartannat år för att tillvarata ungdomars egna svar på frågor som rör deras hälsa och att skapa ett brett underlag för ett förebyggande arbete i ungdomarnas närmiljö.

Hela rapporten för Unga22-enkäten finns på Umeå kommuns webbplats.