Olav Thon Stiftelsen har presenterat årets priser: 42 miljoner till forskning och undervisning

Priserna från Olav Thon Stiftelsen delas ut för fjärde året i rad och stiftelsen har med årets priser bidragit med 130 miljoner norska kronor till medicinsk- samt naturvetenskaplig forskning och utmärkande undervisning. I årets utdelning uppmärksammas flera nationaliteter däribland svenskar för sitt forskningsarbete.

 

– Värdig vinnare
Olav Thon, ordförande  i stiftelsen och professor Ole Petter Ottersen, ledare för stiftelsens råd, annonserade årets priser på Hotel Bristol i Oslo.

– Riitta Hari är en väldigt värdig vinnare av årets internationella forskningspris. Hon är en mycket erkänd forskare inom studier av den mänskliga hjärnan och har stått bakom flera genombrott inom detta fält, säger Olav Thon. 

Professor emeritus Riitta Hari doktorerade i medicin vid Universitetet i Helsingfors där hon fick sin titel 1980. Hon har arbetat vid Aalto-universitetet där hon var anställd som direktör för hjärnforskningsenheten, O. V. Lounasmaa-laboratoriet mellan 1982 och 2016. 

– En pionjär
Att elektriska strömmar skapar ett magnetiskt fält – Att elektrisitet och magnetism hänger samman – är grunden för magnetencefalografi (MEG) – det är den tekniken som Riitta Hari har använt och utvecklat i sin forskning. 

– Sedan tidigt 80-tal har Hari varit en pionjär genom att använda MEG till att kartlägga hjärnans aktivitet. Genom hjälp av MEG så har Riitta Hari gett oss ny och fundamental insikt i hur den mänskliga hjärnan behandlar signaler från våra sinnesorgan - från hud, ögon och öron. Hon har också gett oss ny förståelse om hur muskler styrs och kontrolleras av hjärnan. Bland annat så har hon visat att det område av människans hjärnbark som styr musklerna, aktiveras när personen observerar rörelser hos en annan person. Hari var den första som med noninvasive tekniker kartlade de delar av människans hjärnbark som behandlar smärta, säger Ole Petter Ottersen, ledare för stiftelsens råd, professor i medicin och rektor vid Karolinska Institutet. 

– Magnetencefalografien är helt ofarlig för patienterna och kan med en hög detaljrikedom ge insikt i hjärnans funktion både när det gäller tid och anatomi, fortsätter Ottersen.

Halv miljon till undervisare
Olav Thon Stiftelsen annonserade också fem nationella priser i Norge för utmärkande undervisning som gick till två professorer vid Universitetet i Bergen och tre vid Universitetet i Oslo. Vinnarna får 500 000 norska kronor var.

Stiftelsen stöttar också tre nordiska forskningssamarbeten i medicin med tillsammans 30 miljoner norska kronor.

I tillägg får tre nationella student-relaterade forskningsprojekt tillsammans 4,4 miljoner norska kronor var utdelat på tre år.

Olav Thon Stiftelsens nationella priser för utmärkande undervisning 2018 tilldelas:

1. Professor Karl Inne Ugland, Institutt for biovitenskap, Universitetet i Oslo
2. Professor Atle Rotevatn, Institutt for geovitenskap, Universitetet i Bergen
3. Professor Morten Hjorth-Jensen, Fysisk institutt, Universitetet i Oslo
4. Professor Helge Drange, Geofysisk institutt, Universitetet i Bergen
5. Professor Tone Bratteteig, Institutt for informatikk, Universitetet i Oslo

Alla ges ett pris på 500 000,- NOK vardera.

Olav Thon Stiftelsens stöttning till nordiskt forskningssamarbete i medicin för 2018 tilldelas följande projekt:

1. Development of antibiotic resistance in bacterial biofilms 
(Utveckling av antibiotikaresistens i bakteriell biofilm)

Ansvarig: Professor Dan I. Andersson, Universitetet i Uppsala, Sverige.
Partners: Professor Hanne Ingmer, Universitetet i Köpenhamn, Danmark, professor Pål Jarle Johnsen, Universitetet i Tromsø, Norge.

Beviljat belopp: 10 milj. NOK

1. Discovering new therapeutic targets and drugs to combat AMR tuberculosis: proteomics characterization and drug screening of mycobacterium – infected macrophages (Upptäckt av nya terapeutiska mål och läkemedel för att bekämpa AMR-tuberkulos: karakterisering med hjälp av proteomik och läkemedelscreening av makrofager infekterade med mykobakterier)

Ansvarlig: Professor Trude Helene Flo, NTNU, Norge.
Partners: Ass. Professor Maria Lerm, Universitetet i Linköping, Sverige.

Beviljat belopp: 10 milj. NOK.

2. Born in the twilight of antibiotics: fighting antimicrobial resistance in preterm infants (Född i antibiotikans skymning: bekämpning av antimikrobiell resistens hos för tidigt födda barn).

Ansvarig: Professor Fernanda Petersen, Universitetet i Oslo, Norge.
Partners: Professor Gorm Greisen, Universitetet i Köpenhamn, Danmark, professor Anders Håkansson, Universitetet i Lund, Sverige.

Beviljat belopp: 10 milj. NOK

Olav Thon Stiftelsens stöttning till nationella studentrelaterade forskningsprojekt för 2018 tilldelas följande:

1. Docent Marcos Danny Caballero, Fysisk institutt, Professor Anders Malthe-Sørenssen, Fysisk institutt, kontorschef Sunniva Rose, Fysisk institutt, Universitetet i Oslo för projektet Student-drevet forskning for bedre realfagsutdanning.

Projektet beviljas1,5 miljoner NOK över 3 år.

2. Professor Hilde Eide och professor II Anne Moen, Högskolan i Sørøst-Norge för projektet Klinisk bedömning av kompetens – överföring av naturvetenskap till sjukskötarens praktik.

Projektet beviljas 1,5 miljoner NOK över 3 år.

3. Docent Steven Ray H. Wilson, Kjemisk institutt, professor Stefan Krauss, Institutt for klinisk medisin, Universitetet i Oslo för projektet “Organ på chip” kopplat till masspektrometri: Ett effektivt verktyg för att utveckla och testa läkemedel.

Projektet beviljas 1,4 miljoner NOK över 3 år.

FAKTA OM RIITTA HARI OCH HENNES FORSKNING

Professor emeritus Riitta Hari (född 1948 i Finland) doktorerade i medicin vid Universitetet i Helsingfors där hon fick sin titel 1980. Hon har arbetat vid Aalto-universitetet där hon var anställd som direktör för hjärnforskningsenheten, O. V. Lounasmaa-laboratoriet mellan 1982 och 2016. 

Historien bakom priset till Riitta Hari tar oss tillbaka ända till 1820 då den danska fysikern och kemisten Hans Christian Örsted vid en tillfällighet upptäckte att elektriska strömmar formar ett magnetfält. Han hade en kompass liggande på sin bänk och upptäckte att kompassnålen rörde sig när han satte ström i en strömkrets.

Magnetencefalografien utnyttjar bara det faktum att nervcellerna i hjärnan kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska signaler. Detta tar oss tillbaka till 1875 – då Richard Caton upptäckte elektriska signaler i hjärnan hos kaniner och apor. I nästan 150 år har vi förstått att hjärnaktivitet visar sig som elektrisk aktivitet.

Men det var inte förrän 1972 som teknologin hade utvecklat sig så långt att man kunde utnyttja det faktum att elektrisitet och magnetism hänger samman och därmed studera hjärnaktiviteten genom att mäta det magnetiska fältet som formas. Daniel Cohens artikel i Science 1972 introducerade magnetencefalografi som en ny teknik för att studera hjärnans funktion.

Ritta Hari har studerat de elektriska strömmarna som ett naturligt förekommande i hjärnan genom hjälp av instrument – så kallade magnetometrar - utvecklade vid O. V. Lounasmaa-laboratoriet för lågtemperatur fysik. Dessa instrument måste vara mycket följsamma för att kunna fånga upp de mycket svaga strömmarna som hjärnans aktivitet genererar.

På senare tid har Riitta Hari varit en drivkraft för det vi kan kalla ”två-personers neurovetenskap” (two person neuroscience). I ett socialt sammanhang fungerar vår hjärna sällan ”ensam” gentemot i en ömsesidig interaktion med hjärnor till en eller flera personer i vår omedelbara närhet. Den neurovetenskapliga basen för social interaktion kan studeras genom att analysera hjärnaktiviteten till två personer som interagerar. Riitta Haris grupp var en av de första (2012) till att kombinera MEG-enheter för samtidig registrering av hjärnaktiviteten hos två personer. Denna typ av forskning öppnar stora möjligheter och kopplar klassisk neurovetenskap till samhällsvetenskapen.

Under 2010 tilldelade Finlands Akademi den prestigetunga graden ”medlem av vetenskapsakademien” till Riitta Hari för hennes vetenskapliga presentationer. Finland har endast 12 livstidsmedlemmar i akademien. Hon har också två hedersdoktorat och har mottagit en rad internationella och nationella priser. Hon är medlem av flera vetenskapliga gemenskaper och akademier, däribland National Academy of Sciences i USA.

Hari har aktivt deltagit i finska medier för att främja betydelsen av hjärnforskning i arbetet med hörselsjukdomar och andra åkommor.

Riitta Hari har publicerat mer än 300 artiklar i vetenskapliga tidsskrifter och har fungerat som medlem av redaktionsråd i åtta vetenskapliga tidsskrifter. Hon har gett vägledning till flera doktorander och är fortfarande mycket aktiv i sin forskning.

Läs mer om Olav Thon Stiftelsen

Read more about The Olav Thon Foundation

Please find the English version of this press release attached below subtitle "Dokument"