Optimismen inom handeln ökar från låga nivåer

Optimismen till trots är det nuvarande läget för handeln dystert. 13 månader i följd har svenska handlare haft en negativ syn på kommande tre månader utifrån försäljning, antalet anställda och verksamhetens lönsamhet. Förklaringen stavas alltjämt det allmänna ekonomiska läget, som slår hårt mot såväl konsument som handlare.

- Månadens resultat ligger i linje med vad andra övergripande ekonomiska indikatorer nu visar, alltså en ökning från låga nivåer. Huruvida det är en vändning vi nu faktiskt ser låter vi vara osagt. Vi är fortsatt oroliga för att konsumenternas köpkraft urholkas ytterligare, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Butikshandeln hoppas på ökad sommarförsäljning

För butikshandeln är sommaren några av årets viktigaste månader ur försäljningssynpunkt och man förbereder sig nu för att välkomna semesterfirare och turister till butikerna. Till följd av detta ökar indikatorvärdet med 1,2 enheter, vilket innebär att månadens indikatorvärde landar på 77,8.

- Det är goda nyheter att butikshandlarna nu för andra månaden i rad ser lite mer positivt på framtiden. Det är en del av handeln som haft det tufft under en längre tid, med ett minskat kundflöde och chockhöjningar av hyrorna. Givet den fysiska handelns betydelse för attraktiva stadskärnor hoppas vi att denna positiva trend fortsätter, säger Sofia Larsen.

E-handlare pessimistiska kring framtida lönsamhet

E-handeln står inte utan prövningar. Maj var en tuff månad för delbranschen och handlare vittnar om att kundflödena förvisso består, men att kunderna konsumerar i allt mindre utsträckning. Trots detta tror nu delbranschen på något bättre försäljning och e-handeln ökar med 1,0 enheter i månadens mätning.

- Allt är inte nattsvart inom e-handeln. Vi ser att konsumenterna fortsätter att handla på nätet och det finns företag som går riktigt starkt. Men många företag konkurrerar på en global marknad och då krävs att dessa ges rätt förutsättningar för att konkurrera på lika villkor, vilket inte alltid är fallet, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Ett sådant exempel är punktskatten på elektronik, där förändringar av skatten träder i kraft 1 juli. Det är snudd på politisk greenwashing, då åtgärden inte har någon miljömässigt positiv effekt utan endast snedvrider konkurrensen och leder till att svenska konsumenter får betala mer.