Oro för ekonomin i söder men optimism i norr – geografiska skillnader i synen på arbetsmarknaden

En klar majoritet av svenskarna, 64 procent, är oroliga över att det ekonomiska läget ska påverka privatekonomin. Störst är oron i södra och mellersta Sverige. I Blekinge och Västmanland är 8 av 10 (78 procent respektive 75 procent) oroliga. Liknande siffror återfinns i Kalmar och Örebro (74 och 72 procent). Men i norra Sverige ser det annorlunda ut. I Västerbotten är inte ens hälften, 49 procent, oroliga och även Norrbotten ligger med 57 procent en bit under rikssnittet.

Oro för arbete bland unga men optimism i norr

Den ekonomiska oron spiller även över på arbetsmarknaden, där särskilt unga sticker ut. En femtedel (21 procent) av landets 18-29-åringar uppger att de är oroliga över att förlora sitt arbete utifrån det ekonomiska läget. Men blickar man norrut finns det större optimism. I Norrbotten uppger närmare sju av tio, 67 procent, att de är positiva till arbetsmarknadens utveckling i sin region, och i Västerbotten hela 54 procent. Motsvarande siffra för landet som helhet är endast 40 procent. Lägst andel som ser positivt på arbetsmarknadens utveckling i den egna regionen finns i Blekinge (25 procent) och i Värmland (26 procent).

– Utvecklingen i norra Sverige är otroligt stark och det är tydligt att det är något som invånarna själva känner av. Trots en turbulent konjunktur och efterföljande oro både för den egna ekonomin och arbetsmarknaden är man tryggare och tror på bättre framtidsutsikter här än i resten av landet, säger Jan Collin Saxer, regionchef i norra Sverige på Lernia.

Norra Sverige och industrin lockar många

På ett år har också flyttviljan för jobb ökat. 2021 uppgav 31 procent att man skulle kunna tänka sig att flytta till en annan ort för jobb, en siffra som stigit till 37 procent. Samtidigt är det 21 procent som upplever att de saknar rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Västerbotten och Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet på 4,4 respektive 4,5 procent[1]. Investeringstakten i regionerna är historiskt stora och uppgår enligt regeringens särskilda utredare till över 1000 miljarder kronor[2]. Närmare en tredjedel (30 procent) svarar att de skulle kunna tänka sig flytta till Norrbotten eller Västerbotten för jobb. Om man skulle kunna tänka sig jobba inom industrin, där en stor del av rekryteringarna sker, svarar fler än 4 av 10 av de som inte redan jobbar inom industrin (43 procent) positivt. Och vad skulle då kunna locka till flytt till de norra regionerna? 45 procent svarar högre lön, följt av lägre omkostnader (37 procent) och möjligheter till bättre livskvalitet utanför arbetet (36 procent).

– Den största utmaningen på svensk arbetsmarknad just nu är kompetensförsörjningen där vi har näringsliv och regioner i Sverige som skriker efter arbetskraft, samtidigt som många saknar jobb. En lösning kan vara att människor med rätt kompetens från andra delar av landet flyttar dit jobben finns, samtidigt som vi behöver kompetensutveckla arbetskraft för att matcha behoven som finns på arbetsmarknaden, säger Jan Collin Saxer.

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av undersökningsbolaget Demoskop på uppdrag av Lernia. 5019 webbintervjuer genomfördes under fältperioden 6 september – 28 september 2022. Målgruppen för undersökningen är 18-65-åringar som ej gått i pension. Resultatet är vägt med avseende på kön, ålder och region.

Bilaga med topplistor

(Samtliga presenterade grupper har fler än 50 respondenter)

Störst oro över att det ekonomiska läget ska påverka ens privatekonomi, sett till län

• Blekinge, 78 %
• Västmanland, 75 %
• Kalmar, 74 %
• Örebro, 72 %
• Östergötland, 70 %
• Dalarna, 70 %

Minst oro över att det ekonomiska läget ska påverka ens privatekonomi, sett till län

• Västerbotten, 50 %
• Norrbotten, 41 %
• Jämtland, 41 %
• Gävleborg, 39 %
• Värmland, 36 %

Störst optimism över framtidens arbetsmarknad i länet där man bor, sett till län

• Norrbotten, 67 %
• Västerbotten, 54 %
• Jämtland, 51 %
• Stockholm, 46 %
• Uppsala, 43 %

Störst pessimism kring framtidens arbetsmarknad i länet där man bor

• Gävleborg, 30 %
• Kronoberg, 26 %
• Skåne, 25 %
• Dalarna, 25 %
• Södermanland, 23 %

Störst oro över att förlora sin anställning på grund av det ekonomiska läget, sett till ålder

• 21 %, 18-29 år
• 14 %, 30-49 år
• 12 %, 50-65 år

Andel som kan tänka sig flytta för jobb, sett till län

• Uppsala, 47 %
• Kalmar, 46 %
• Västmanland, 46 %
• Kronoberg, 39 %
• Blekinge, 39 %

Om man upplever att man saknar rätt kompetens för att vara attraktiv på arbetsmarknaden, sett till län

• Dalarna, 31 %
• Västmanland, 29 %
• Blekinge, 28 %
• Örebro, 28 %
• Västernorrland, 27 %

Om man kan tänka sig jobba inom produktion i den tillverkande industrin, om man inte redan jobbar med det, sett till län

• Västerbotten, 60 %
• Jämtland, 56 %
• Gävleborg, 53 %
• Västernorrland, 50 %
• Östergötland, 48 %

Om man skulle kunna tänka sig flytta till Västerbotten eller Norrbotten för nytt arbete, av dem som inte svarat absolut inte på frågan om man kan tänka sig flytta för jobb, sett till län

• Västernorrland, 47 %
• Jämtland, 44 %
• Gävleborg, 44 %
• Västmanland, 39 %
• Västerbotten, 35 %

[1] Arbetsförmedlingens månadsstatistik augusti 2022

[2] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-insatser-av-betydelse-for-storre-foretagsetableringar-och--expansioner-i-norrbotten-och-vasterbotten/