Över 400 döda i arbetsolyckor på tio år

– Varje dödsolycka är en tragedi och många skulle kunna förhindras om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnits. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Arbetsmiljöverket har analyserat de sammanlagt 404 arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade i svensk arbetskraft åren 2011 till 2020. Under samma period förolyckades ytterligare 90 personer på jobbet i Sverige, som inte ingår i den svenska arbetskraften och därmed inte finns med i den här statistiken.

Rapporten visar att det framför allt är män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor på jobbet. Under den senaste tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män. De flesta dödsolyckor sker i mansdominerande branscher.

Mest drabbade branscherna

Under 2011-2020 var fyra branscher mest drabbade av olyckor med dödlig utgång:

• Byggverksamhet
• Jord- och skogsbruk
• Tillverkningsindustri
• Transportverksamhet

Den vanligaste händelse som ledde fram till en dödsolycka var förlorad kontroll över transportmedel. Det kan handla om trafikolyckor eller att någon blir påkörd utanför fordonet eller kläms under flak. Många dödsolyckor har även inträffat i samband med lossning och lastning, fall från tak, föremål som ramlat ner eller förlorad kontroll över maskiner. Statistiken visar att det inträffat flest dödsolyckor i arbetet på onsdagar och torsdagar.

– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats, där man identifierar riskerna och åtgärdar dem, är avgörande i arbetet mot dödsolyckor. Alla kan begå misstag på jobbet, men de måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Lastbilsförare har varit mest utsatta för dödsolyckor över tid, sammanlagt 66 lastbils- och långtradarförare har förolyckats på jobbet de senaste tio åren.  Andra drabbade yrken är växtodlare och djuruppfödare, byggnads- och anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, skogsbrukare, underhållsmekaniker, maskinreparatörer, VVS-montörer och brandmän.

Brister vid olyckor

Arbetsmiljöverkets tidigare analyser visar att dödsolyckor i arbete ofta sker i samband med en avvikelse från hur man vanligen agerar, samtidigt som det har funnits brister i säkerhetsåtgärderna. Det kan vara brister i arbetsledning, instruktioner eller att de instruktioner som finns inte är kända eller inte följs.

– Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men det krävs kunskap och engagemang från flera håll. För att få ner dödsolyckorna behöver hela arbetsmarknaden fortsätta att samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare och fackförbund, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Antal dödsolyckor i arbete, 2011-2020

	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
I svensk arbetskraft	58	45	35	41	34	37	44	50	36	24
Övriga	4	9	13	12	10	8	11	8	10	5
Totalt	62	54	48	53	44	45	55	58	46	29

Övriga: Här ingår dödsolyckor i arbetet där de förolyckade inte ingår i den svenska arbetskraften, till exempel värnpliktiga, intagna för vård i kriminalvårdsanstalt med flera. Här ingår också anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige men registrerade i andra länder och som därmed ingår i dessa länders statistik över dödsolyckor.

Yrken med flest dödsolyckor på jobbet 2011-2020, antal personer i svensk arbetskraft

Lastbils- och långtradarförare – 66 personer Växtodlare och djuruppfödare – 30 personer Husdjursuppfödare och djurskötare – 16 personer Övriga byggnads- och anläggningsarbetare – 16 personer Anläggningsmaskinförare med flera – 15 personer Skogsbrukare med flera – 14 personer Underhållsmekaniker och maskinreparatörer – 13 personer VVS-montörer med flera- 10 personer Byggnadsarbetare, all round- 9 personer Brandmän - 8 personer

Källa: Arbetsmiljöverket