Skolverket

Pandemin har förstärkt befintliga utmaningar i skolväsendet

Dela
Trots att svensk skola i stort har stått stark genom pandemin har frånvaro, restriktioner och undervisning på distans i flera fall gjort att barn och elever inte fått de kunskaper de normalt skulle ha fått. Ämnena matematik och moderna språk tycks ha påverkats särskilt och elever som redan hade utmaningar i skolan har många gånger fått det ännu tuffare. Det är några av slutsatserna i Skolverkets slutredovisning som idag lämnats över till regeringen.
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket. Foto: Skolverket
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket. Foto: Skolverket

Covid-19-pandemin har inneburit en extraordinär situation för skolan där förutsättningarna för att undervisa förändrades kraftigt. Sverige var ett av få länder som höll förskolor och grundskolor öppna och gjorde det möjligt för barn och elever att ha en fungerande vardag.

 - Lärare, rektorer och huvudmän har gjort en stor insats för att få undervisningen och omsorgen om barn och elever att fungera under pandemin. Det har begränsat pandemins påverkan på elevers lärande och mående, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Viktigt säkerställa tillräckliga kunskaper i matte

Den höga lärar- och elevfrånvaron i förskolan och grundskolan och undervisning på distans i de högre skolformerna har haft en negativ påverkan på barns och elevers kunskapsutveckling. Påverkan har dock varit ojämn och det är framför allt inom vissa elevgrupper och ämnen som rektorer och lärare sett ett kunskapstapp under pandemin. Elever i behov av stöd, med redan hög frånvaro eller med annat modersmål än svenska har påverkats mest. Tydligast har påverkan varit i ämnena matematik och moderna språk där det ofta varit svårt att både lära ut och att lära sig på distans. Många lärare har upplevt att det varit svårare att se hur eleverna hängt med i matematikundervisningen på distans och många elever har dragit sig för att be om hjälp när hela klassen varit uppkopplad samtidigt på en skärm.

- Vi vill särskilt lyfta vikten av att skolorna fortsätter följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik och sätter in stöd om det behövs. Vi ser också att språkutvecklingen har hämmats för vissa förskolebarn och elever med annat modersmål än svenska. Här behöver huvudmän och rektorer rikta särskilda insatser för att motverka långvarig påverkan, säger Peter Fredriksson.

Pandemin har ökat skillnaderna

Pandemin har förstärkt flera av de utmaningar som redan fanns i skolväsendet. De elever som redan hade svårigheter med sin skolgång bedöms ha drabbats hårdast av pandemin, i synnerhet när hemmiljön fick större betydelse vid undervisning på distans. Det har också varit stora skillnader mellan hur olika skolor kunnat få tag på vikarier och upprätthålla en god undervisning. Tillgång till tekniska lösningar för undervisning på distans och kompetens att använda dem har varierat stort.

 - Eleverna har inte fått samma förutsättningar för lärande under pandemin och skolans kompensatoriska uppdrag har försvårats. Det har särskilt drabbat elever med stödbehov, mindre gynnsamma socioekonomiska hemförhållanden eller med annat modersmål än svenska, säger Peter Fredriksson.

Konsekvenser av pandemin i korthet

  • Pandemin synliggjorde och förstärkte redan befintliga utmaningar med likvärdighet i skolväsendet.
  • Frånvaro, restriktioner och undervisning på distans påverkade kunskapsutvecklingen i vissa ämnen och elevgrupper.
  • Elevhälsoarbetet försvårades och blev mindre proaktivt.
  • Arbetsbelastningen ökade för lärare, förskollärare och annan personal.
  • Förutsättningarna för bedömning och betygssättning försämrades på grund av frånvaro, undervisning på distans och inställda nationella prov.
  • Vissa elevers mående försämrades – främst på högstadiet och gymnasieskolan.
  • Sociala färdigheter påverkades i vissa fall – samarbete och grupparbete försvårades.
  • Styrkedjan mellan stat och kommun förändrades, vilket upplevdes som otydligt av huvudmän och rektorer.
  • Det skedde ett digitalt språng som också medförde nya arbetssätt som är här för att stanna - exempelvis digitala möten och utvecklingssamtal.

Om slutredovisningen:

Skolverket har av regeringen haft i uppdrag att följa upp pandemins konsekvenser för skolväsendet och ge stöd i hanteringen av pandemin på både kort och lång sikt. I denna slutredovisning ges Skolverkets samlade bild av pandemins påverkan och rekommendationer för arbetet framåt. Slutredovisningen ger även analyser och lärdomar viktiga för framtida kriser.

Ta del av slutredovisningen:

Covid-19-pandemins konsekvenser för skolväsendet – slutredovisning

Mer information:

Uppföljningar av pandemins konsekvenser

Hantera pandemins konsekvenser – stöd inom olika områden

Kontakt:

För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se

Nyckelord

Bilder

Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket. Foto: Skolverket
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket. Foto: Skolverket
Ladda ned bild

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye