Pandemin har förstärkt befintliga utmaningar i skolväsendet
Covid-19-pandemin har inneburit en extraordinär situation för skolan där förutsättningarna för att undervisa förändrades kraftigt. Sverige var ett av få länder som höll förskolor och grundskolor öppna och gjorde det möjligt för barn och elever att ha en fungerande vardag.
- Lärare, rektorer och huvudmän har gjort en stor insats för att få undervisningen och omsorgen om barn och elever att fungera under pandemin. Det har begränsat pandemins påverkan på elevers lärande och mående, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Viktigt säkerställa tillräckliga kunskaper i matte
Den höga lärar- och elevfrånvaron i förskolan och grundskolan och undervisning på distans i de högre skolformerna har haft en negativ påverkan på barns och elevers kunskapsutveckling. Påverkan har dock varit ojämn och det är framför allt inom vissa elevgrupper och ämnen som rektorer och lärare sett ett kunskapstapp under pandemin. Elever i behov av stöd, med redan hög frånvaro eller med annat modersmål än svenska har påverkats mest. Tydligast har påverkan varit i ämnena matematik och moderna språk där det ofta varit svårt att både lära ut och att lära sig på distans. Många lärare har upplevt att det varit svårare att se hur eleverna hängt med i matematikundervisningen på distans och många elever har dragit sig för att be om hjälp när hela klassen varit uppkopplad samtidigt på en skärm.
- Vi vill särskilt lyfta vikten av att skolorna fortsätter följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik och sätter in stöd om det behövs. Vi ser också att språkutvecklingen har hämmats för vissa förskolebarn och elever med annat modersmål än svenska. Här behöver huvudmän och rektorer rikta särskilda insatser för att motverka långvarig påverkan, säger Peter Fredriksson.
Pandemin har ökat skillnaderna
Pandemin har förstärkt flera av de utmaningar som redan fanns i skolväsendet. De elever som redan hade svårigheter med sin skolgång bedöms ha drabbats hårdast av pandemin, i synnerhet när hemmiljön fick större betydelse vid undervisning på distans. Det har också varit stora skillnader mellan hur olika skolor kunnat få tag på vikarier och upprätthålla en god undervisning. Tillgång till tekniska lösningar för undervisning på distans och kompetens att använda dem har varierat stort.
- Eleverna har inte fått samma förutsättningar för lärande under pandemin och skolans kompensatoriska uppdrag har försvårats. Det har särskilt drabbat elever med stödbehov, mindre gynnsamma socioekonomiska hemförhållanden eller med annat modersmål än svenska, säger Peter Fredriksson.
Konsekvenser av pandemin i korthet
- Pandemin synliggjorde och förstärkte redan befintliga utmaningar med likvärdighet i skolväsendet.
- Frånvaro, restriktioner och undervisning på distans påverkade kunskapsutvecklingen i vissa ämnen och elevgrupper.
- Elevhälsoarbetet försvårades och blev mindre proaktivt.
- Arbetsbelastningen ökade för lärare, förskollärare och annan personal.
- Förutsättningarna för bedömning och betygssättning försämrades på grund av frånvaro, undervisning på distans och inställda nationella prov.
- Vissa elevers mående försämrades – främst på högstadiet och gymnasieskolan.
- Sociala färdigheter påverkades i vissa fall – samarbete och grupparbete försvårades.
- Styrkedjan mellan stat och kommun förändrades, vilket upplevdes som otydligt av huvudmän och rektorer.
- Det skedde ett digitalt språng som också medförde nya arbetssätt som är här för att stanna - exempelvis digitala möten och utvecklingssamtal.
Om slutredovisningen:
Skolverket har av regeringen haft i uppdrag att följa upp pandemins konsekvenser för skolväsendet och ge stöd i hanteringen av pandemin på både kort och lång sikt. I denna slutredovisning ges Skolverkets samlade bild av pandemins påverkan och rekommendationer för arbetet framåt. Slutredovisningen ger även analyser och lärdomar viktiga för framtida kriser.
Ta del av slutredovisningen:
Covid-19-pandemins konsekvenser för skolväsendet – slutredovisning
Mer information:
Uppföljningar av pandemins konsekvenser
Hantera pandemins konsekvenser – stöd inom olika områden
Kontakt:
För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Bilder
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum