Parlamentet antar nytt mål för kolsänkor som höjer EU:s klimatinsatser för 2030

Parlamentet antog på tisdagen med 479 röster för, 97 röster emot och 43 nedlagda röster översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Den ska förbättra de naturliga kolsänkorna så att EU ska kunna bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050 och förbättra den biologiska mångfalden i linje med EU:s klimatsatsning, den gröna given.

Mål både på EU-nivå och nationellt för att förbättra kolsänkorna senast 2030

EU:s mål för 2030 för nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska nu fastställas till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är cirka 15 procent mer än i dag. Tanken med det här nya EU-målet är att ytterligare minska EU:s växthusgasutsläpp 2030 från 55 procent till ungefär 57 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Alla EU-länder ska ha nationellt bindande mål för 2030 för koldioxidupptag och koldioxidutsläpp i markanvändnings- och skogsbrukssektorerna baserat på upptag från den senaste tiden och på potentiellt ännu större upptag. De nuvarande reglerna gäller till 2025 och enligt dem måste EU-länderna se till att utsläppen inom sektorn inte överstiger den mängd som har upptagits. Från och med 2026 kommer EU-länderna att ha en fyraårig budget för 2026–2029 i stället för bindande mål varje år.

Styrning, flexibilitet och övervakning

För att nå sina nationella mål kan EU-länderna köpa och sälja utsläppskrediter mellan de två olika utsläppsrättssystemen i förordningen om införande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och i förordningen om ansvarsfördelning. En mekanism ska också införas så att EU-länderna får ersättning om det inträffar naturkatastrofer, exempelvis skogsbränder.

Övervakningen, rapporteringen och verifieringen av utsläpp och upptag ska förbättras. Det ska bland annat ske genom att använda en större mängd geografiska data och genom att tillämpa fjärranalys, så att EU-ländernas framsteg mot att uppnå sina mål kan följas mer noggrant.

EU-länderna måste nu bättra sig om deras mål inte uppnås. Det blir också påföljder om landet inte uppfyller skyldigheterna: 108 procent av växthusgasutsläppen över landets budget för 2026–2029 kommer att läggas till målet för 2030. För att EU:s mål ska uppnås ska EU-kommissionen lägga fram en lägesrapport senast ett halvår efter den första globala inventeringen som man kom överens om i Parisavtalet. Vid behov ska kommissionen följa upp med lagstiftningsförslag.

Citat

Efter omröstningen sa föredraganden Ville Niinistö (De gröna/EFA, Finland), så här: ”EU:s kolsänkor har minskat under det senaste årtiondet. Den här lagen tvingar markanvändningssektorn att ta sitt ansvar i klimatkrisen, eftersom vi nu har högre uppställda mål och bättre skyddsåtgärder, inte minst bättre data och strängare rapporteringskrav, mer öppenhet och en översyn senast 2025. För första gången får vi en lag som samtidigt hanterar förlusten av biologisk mångfald och kampen mot klimatförändringarna. EU-länderna måste nu också ta hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada.”

Nästa steg

Nu måste texten formellt godkännas av rådet. Den kommer sedan att offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.

Bakgrund

Översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk är en del i det så kallade 55-procentspaketet (”Fit for 55”), EU:s plan för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i linje med EU:s klimatlag.

• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (14.03.2023) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• Parlamentets utredningstjänst: “Revision of the LULUCF Regulation: Strengthening the role of the land use, land-use change and forestry sector in climate action” (27.1.2023) 
• Parlamentets utredningstjänst: Grafik om 55-procentspaketet 2030 
• Europaparlamentets multimediecentrum: ljud- och bildmaterial för journalister