Pausen är slut – så ska vi inventera nyckelbiotoper

– Nu har vi en utvecklad metod att testa i skarpt läge som mycket väl svarar upp mot de ledord vi hela tiden haft med oss i processen: att metoden ska vara transparent, objektiv och förutsägbar, säger Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör, som i dag fattat beslut om det nya arbetssättet som också behandlats i Skogsstyrelsens styrelse.

I den utvecklade metoden ingår bland annat att använda checklistor och provytor,där skogsområden dokumenteras som en grund för den samlade bedömningen. Det kan handla om antal naturvärdesträd, som har särskild betydelse för vissa djur och växter men också mängden död ved.

Provytor kommer att läggas ut inom inventeringsområdet för att kunna skatta olika naturvärden. För att öka transparensen är varje provyta koordinatsatt, vilket innebär att de kan besökas igen och utvärderas. I förlängningen ska det bli enklare att förutse om ett område ska klassas som nyckelbiotop.

– Pausen har gett oss värdefull tid att tänka efter tillsammans med aktörerna och utveckla metoden för att identifiera områden med mycket stor betydelse för flora och fauna, säger Herman Sundqvist.

2018 blir ett testår där metoden ska utvärderas och eventuellt justeras. Efter utvärdering och eventuella förändringar av metoden görs ett återbesök i de områden där bedömningen om det är en nyckelbiotop eller inte skulle kunna förändras.

– Alla metoder måste testas och utvärderas, det handlar om trovärdighet och att vi är måna om att det blir rätt och bra, säger Erik Kretz, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, som varit med i utvecklingsarbetet.

Metoden ska användas i barrskog, barrnaturskog, lövrik barrskog och myr- och skogsmosaik.

Regeringen har aviserat ett uppdrag om en landsomfattande nyckelbiotopsinventering. Beslutet har ännu inte fattats men om det förändrar förutsättningarna kan dagens beslut behöva revideras. 

Pausen med att registrera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige infördes i våras eftersom det fanns svårigheter med att avgränsa nyckelbiotoper på ett objektivt, transparent och förutsägbart sätt i området. Under året har det pågått ett intensivt arbete i en bred samverkan med skogsnäringen, Naturvårdsverket, länsstyrelser och certifieringsorganisationer som sedan legat till grund för Skogsstyrelsens beslut om den nya metoden.

Kommunerna som berörs: Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen samt Torsby kommun öster om Klarälven.

Fakta nyckelbiotop: En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag har en mycket stor betydelse för  skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter

Mer information:

Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen (för intervju, kontakta Peter Jernberg, pressansvarig, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se)

Johan Wester, senior advisor, Enheten för policy och analys, Skogsstyrelsen, 090-15 83 18, 070-670 83 85, johan.wester@skogsstyrelsen.se