Akademiska sjukhuset

Psykiatriläkare varnar: Covidinfektion kan utlösa psykos

Dela

Både epidemiologiska och registerbaserade studier visar att autoimmun sjukdom och allvarliga infektioner tredubblar risken för psykos. Likaså att individer med psykotiska störningar löper cirka 50 procents förhöjd risk för autoimmuna sjukdomar. Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.
Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

- Psykiatriska symtom orsakade av autoimmunitet missas lätt både av psykiatriker och medicinska specialister som neurologer och reumatologer. Det krävs ett gediget detektivarbete för att dissekera tidslinjen för symptomutveckling, säger Janet Cunningham, specialistläkare inom psykiatri vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Enligt Janet Cunningham indikerar nya forskningsstudier att SARS-CoV2, som orsakar covidsjukdom, är ett så kallat neurotropiskt virus som kan antända hjärnans autoimmunitet och manifesteras med psykiatriska symtom.

- I dessa fall med nya, debuterade och allvarliga psykiatriska tillstånd, har vi dock inte sett tecken till så kallade cytokinstormar i kroppen eller ”hyperaktivering” av immunförsvaret men tydliga tecken till en aktivering av autoimmuna processer. Man har även upptäckt IgG-antikroppar mot Spike-protein i ryggmärgsvätskan i flera av dessa fall, berättar Janet Cunningham.

På Akademiska sjukhuset har man under pandemin behandlat en patient som, i samband med covidinfektion, uppvisade livshotande katatoni som är en ovanlig form av psykos. Fallet publicerades nyligen i de välrenommerade tidskriften American Journal of Psychiatry.

Det yttrade sig bland annat i agitation, desorganiserad beteende och tal, ofrivilliga muskelsammandragningar som lämnade kroppen och armarna styva och problem med att kontrollera kroppens basala funktioner. Autonom instabilitet inkluderade förhöjd temperatur, återkommande episoder av fluktuerande hjärtfrekvens och artärblodtryck, samt korta perioder med sänkt syrgasmättnad.

- Tillståndet raderade flera dagar av patientens minne. Dock kunde personen återhämta sig utan allvarlig hjärnskada tack vare snabb behandling, men det är viktigt att vara medveten om sådana, mer ovanliga neurologiska komplikationer kopplade till ett autoimmunt tillstånd orsakat av coronavirus. Prodromala infektionssymptom, det vill säga symtom under inkubationstiden, några veckor innan de psykiatriska symptomen började, kan ha relevans för diagnostiken även om dessa har varit milda och avtagit, säger Janet Cunningham.

Hon betonar vikten av multidisciplinärt samarbete vid sådana ovanliga fall. På Akademiska samarbetade forskare och kliniker inom psykiatri, neurologi, neurokirurgi, anestesiologi och röntgen kring det publicerade fallet. Man involverade även prekliniska forskare på neurovetenskaper vid Uppsala universitet och Karolinska institutet. Immunopsykiatri är, enligt Cunningham, ett snabbt växande fält som kan innebära en helt ny syn på psykiatriska sjukdomar och möjliggöra nya behandlingar.

För mer information, kontakta:
Janet Cunningham, specialistläkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, e-post: janet.cunningham@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.
Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.
Ladda ned bild
Psykiatriker och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Psykiatriker och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete8.7.2021 17:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ärftlig risk att utveckla lungcancer och vissa autoimmuna sjukdomar kan förklara varför en del patienter drabbas av svår, livshotande covid-19-sjukdom. Det framgår av en internationell genetisk forskningsstudie publicerad i Nature där man identifierat 13 specifika genvarianter och där forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samt Karolinska institutet medverkat.

Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning7.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum