Rapporten om hemliga tvångsmedel har lämnats till regeringen

Hemlig dataavläsning innebär att brottsbekämpande myndigheter får rätt att i hemlighet ta sig in i t.ex. datorer och mobiltelefoner för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns där. Tvångsmedlet infördes den 1 april 2020 och fram till den 31 december 2020 användes det i 60 ärenden. Under 2021 användes hemlig dataavläsning i 145 ärenden.

– Eftersom tvångsmedlet är nytt och oprövat är ökningen förväntad. Vi bör kunna se en fortsatt ökning under de närmaste åren, säger överåklagare Mikael Björk på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Kraftig minskning av avlyssning

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, dvs. i praktiken avlyssning av främst mobiltelefoner, har minskat kraftigt jämfört med 2020, från 1 704 avlyssnade personer till 1 384. Med detta är man tillbaks på 2017 års nivå.

– Sannolikt beror det på att den information man normalt får in genom hemlig avlyssning har vi istället fått in via Encrochat och andra krypterade tjänster. Minskningen har varit störst i ärenden om narkotikabrott och våldsbrott, och det är i den typen av ärenden som de krypterade chattarna varit till störst nytta, säger Mikael Björk.

Nyttoredovisning

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK) minskade något 2021 från en historiskt hög nivå 2020. Hemlig kameraövervakning minskade under några år, men ökade kraftigt 2020 och har fortsatt öka något. Hemlig rumsavlyssning, som används sparsamt, ligger i stort sett stilla.

I rapporten finns också, enligt regeringens uppdrag, nyttoredovisningar för respektive tvångsmedel utom HÖK samt exempel på ärenden under året där tvångsmedlen använts och vad det givit för resultat.

Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.

Rapporten.

Kontakt

Kammaråklagare Christoffer Östlind, 010-562 60 99.

---

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20