Rättsmedicinalverkets generaldirektör Lars Werkström ser positivt på att regeringen nu gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att vidareutveckla arbetet med rättsintyg.

– Frågan om rättsintyg är en i flera avseenden angelägen fråga och det är därför utmärkt att regeringen uppmärksammar problematiken och ger oss i uppdrag att tillsammans med andra berörda delar inom rättskedjan återkomma med förslag på förbättringsåtgärder. Det handlar i slutändan om likvärdighet och kvalitet i rättskipningen, säger Lars Werkström.

Rättsintyg kan vara avgörande

Vid misstänkta våldsbrott som till exempel misshandel eller våld i nära relation är det ofta avgörande att undersöka och dokumentera skador hos såväl den som säger sig ha råkat ut för brottet som misstänkt gärningsperson. Om möjligt utförs dessa undersökningar av rättsläkare vid någon av Rättsmedicinalverkets (RMV) rättsmedicinska enheter. Resultatet av undersökningen ligger sedan till grund för ett rättsintyg. I rättsintyget dokumenteras om skadornas utseende och läge ger stöd åt de uppgifter som målsäganden och den misstänkte har lämnat. Rättsintyget innefattar en förteckning av skadorna och en bedömning av när och hur de uppkommit.

Rättsintyg är skriftliga utlåtanden om skador, sjukdomar eller andra förhållanden hos en målsägande eller misstänkt gärningsperson. Intyget begärs av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång. I rättsintyget redovisas slutsatser avseende bland annat hur och när skador kan ha uppkommit. Skadedokumentationen vid en rättsmedicinsk kroppsundersökning skiljer sig från den som finns i en patientjournal. Patientjournalen skrivs för att dokumentera vård och behandling och svarar inte på rättsväsendets frågor om sådant som brottstidpunkt och händelseförlopp. Det gör utlåtandet i ett rättsintyg.

Problematisk utveckling

Antalet rättsintyg baserade på kroppsundersökningar har dock mer än halverats de senaste tio åren, och där minskningen inte kan förklaras i motsvarande minskning av misstänkta fall av misshandel eller våld i nära relation. I Rättsmedicinalverkets årsredovisning för 2022 framkommer dessutom att antalet rättsintyg som utfärdats efter en rättsmedicinsk kroppsundersökning istället för annan dokumentation fortsätter att minska drastiskt.

– Under många år har antalet rättsintyg baserade på kroppsundersökningar minskat. Samtidigt vet vi hur avgörande en bra skadedokumentation kan vara för kunna göra rättssäkra bedömningar, där den i patientjournalen sällan är tillräcklig, särskilt vid våld i nära relation, utvecklar Elias Palm, rättsläkare och avdelningschef för rättsmedicin inom Rättsmedicinalverket.

I uppdraget från regeringen ingår att:

• Vidareutveckla formerna för skadedokumentation inför utfärdande av rättsintyg genom att utreda alternativa metoder för dokumentation med t.ex. digitala hjälpmedel. De rättsliga, ekonomiska och informationssäkerhetsmässiga förutsättningarna för olika alternativ ska beaktas och beskrivas.

• Förbättra den geografiska tillgängligheten för ändamålsenlig skadedokumentation, genom att exempelvis undersöka möjligheter för skadedokumentationen på distans.

• Förbättra förutsättningarna för intern kunskapsuppbyggnad kring rättsintyg och spridning av sådan.

Uppdraget, som ska utföras i samråd med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, ska redovisas till regeringen senast den 5 april 2024.

Mer om rättsintyg:

Rättsintyg  är ett läkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstänkt brott. Intyget är en del av bevismaterialet i ett brottmål och är ofta ett viktigt underlag i förundersökningen. Rättsmedicinalverket har sedan 2006 huvudansvaret för rättsintygen i Sverige.

Bestämmelser om rättsintyg finns i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott och i förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott.