Riksåklagaren kommenterar HD-avgörande

– För att kunna lagföra brott måste polis och åklagare ha tillgång till elektronisk information. Allt mer kommunikation sker via nätet. Dagens beslut från Högsta domstolen är ett klargörande om att det går att få tillgång till elektronisk information via exempelvis appar, även om vi inte vet var informationen finns lagrad. Trots att informationen funnits något enstaka knapptryck bort har det hittills varit oklart om det varit tillåtet att komma åt den på det sättet. Beslutet är viktigt, inte minst för våra möjligheter att använda hemlig dataavläsning och genomsökning på distans, säger riksåklagare Petra Lundh.

Tvångsmedlet genomsökning på distans blev tillåtet enligt svensk lag den 1 juni 2022. Det innebär att svenska myndigheter, främst polisen, kan säkra information som finns i till exempel molntjänster eller externa servrar. Tidigare har det varit oklart om svenska myndigheter, till följd av en tolkning av den så kallade territorialitetsprincipen, har kunnat hämta in information som lagrats på servrar utanför Sverige, utan att ta hjälp av en annan stat. I de fall då det är oklart i vilket land som informationen finns lagrad, vilket är vanligt, har domstolarna tidigare gjort olika bedömningar av om svenska myndigheter får hämta in informationen via exempelvis appar i misstänktas telefoner.

Det aktuella ärendet om penningtvätt

Åklagaren begärde att tingsrätten skulle besluta om att den misstänkta mannens mobiltelefoner och datorer skulle få sökas igenom på distans, trots att det var oklart var i världen informationen fanns lagrad. Mannen motsatte sig detta och menade att det är otydligt om svenska myndigheter har rätt att fatta sådana beslut i de fall när informationen finns i ett annat land eller när man inte vet i vilket land som informationen finns lagrad.

Tingsrätten och hovrätten (Göta hovrätts beslut den 1 september 2022 i mål Ö 3245-22) bedömde att det fanns andra kopplingar till Sverige än själva lagringsstället som gjorde att svenska myndigheter kunde använda genomsökning på distans i det här fallet. Man hänvisade även till att informationen kunde hämtas från Sverige utan hjälp av utländska myndigheter.

Mannen överklagade till Högsta domstolen. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd för att få den principiella frågan om den svenska tolkningen av territorialitetsprincipen prövad. Nu har Högsta domstolen beslutat att hovrättens beslut står fast.

Ordförklaring

Territorialitetsprincipen

En princip som bl.a. innebär att tvångsmedel bara kan verkställas inom svenska myndigheters jurisdiktion. För att vidta tvångsåtgärder i ett annat land krävs det andra landets godkännande.

I svensk rätt har territorialitetsprincipen traditionellt tolkats så att brottsbekämpande myndigheter anses sakna möjlighet att verkställa tvångsmedelsbeslut för att komma åt elektroniska uppgifter som finns lagrade i ett annat land eller där lagringsstället är okänt.

Kontakt

Byråchef Eva Bloch finns tillgänglig för media på 010-562 51 96 från ca kl. 10.15.

---

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20