Rysslands hot mot Ukraina är en väckarklocka för Europa, anser ledamöterna

På onsdagsmorgonen tog ledamöterna ställning till den senaste utvecklingen i samband med Rysslands militära hot mot Ukraina i en plenardebatt med Europeiska rådets ordförande Charles Michel, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Parlamentets talman Roberta Metsola inledde debatten med att understryka hur Europaparlamentet upprepade gånger har uttryckt sin solidaritet med Ukrainas folk som fortsätter att leva i osäkerhet och under hot om rysk militär aggression.

”Det vi bevittnar här är också ett hot mot freden i Europa”, tillade hon, samtidigt som hon påpekade att Europaparlamentet senare i dag kommer att rösta för att godkänna ett finansiellt stödpaket på 1,2 miljarder euro till Ukraina. Hon tackade EU-kommissionen för dess ”förslag i rättan tid för att stödja Ukrainas finansiella stabilitet och motståndskraft under de nuvarande svåra omständigheterna”.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel underströk att den senaste tidens ryska militära uppbyggnad utan motstycke längs Ukrainas gräns endast kan ses som ett aggressivt och hotfullt beteende. Han påpekade att denna stridslystna taktik inte bara hotar stabiliteten och sammanhållningen i Ukraina utan även freden och säkerheten i Europa och det regelbaserade internationella systemet.

Charles Michel underströk också att EU arbetar kontinuerligt med sina internationella partner och allierade för att minska spänningarna, först och främst genom diplomati, men också genom att förbereda kraftfulla sanktioner mot Ryssland om den militära aggressionen mot Ukraina fortsätter. Dessutom tillkännagav han ett initiativ, som en del av den nära samordningen mellan EU och Ukraina, till en givarkonferens för att ytterligare stödja den ukrainska ekonomin.

”Idén om ”inflytelsesfärer” hör inte hemma på 2000-talet”, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Diplomatin har inte sagt sitt sista ord än, men nu måste åtgärder vidtas, sade hon och hänvisade till de senaste signalerna från Kreml. Nato har än så länge inte sett någon minskning av de ryska trupperna runt Ukraina, betonade hon.

Ursula von der Leyen varnade också Ryssland för att använda energifrågan som ett vapen. Eftersom EU stärker andra energikällor ”är vi nu på den säkra sidan för denna vinter”, påpekade hon, och tillade att den viktigaste lärdomen för EU under den pågående krisen är att unionen måste diversifiera sina energikällor för att inte vara beroende av rysk gas. Den europeiska framtiden handlar om förnybar energi, avslutade hon.

”Det som kan hända i Ukraina kommer att prägla mänsklighetens framtid”, varnade EU:s utrikeschef Josep Borrell. "Om principen om att den starkaste vinner får ett övertag skulle det vara ett steg bakåt”, tillade han. Josep Borrell betonade också hur EU och dess medlemsländer hanterar hotet om möjlig rysk militär aggression i fullständig enighet och ansåg att ”detta är en av de positiva konsekvenserna av denna kris”. Han klargjorde att EU är redo att förhandla om en diplomatisk lösning, men också berett att agera med sanktioner om det behövs.

Många ledamöter framhöll att de nuvarande spänningarna är en väckarklocka för EU, som måste vidareutveckla sin förmåga att hantera yttre påtryckningar och säkerställa ett kraftfullt svar på yttre hot, samtidigt som fred och demokrati måste bibehållas som grundläggande värden och EU:s främsta syfte. De framhöll också hur de nuvarande utmaningarna skapar en möjlighet att stärka den europeiska enigheten.

Samtidigt som de uttryckte sitt fortsatta stöd och sin beundran för det ukrainska folket, som i åratal har stått inför hotet om rysk aggression, upprepade många ledamöter behovet av både fortsatt diplomati gentemot Moskva och nödvändigheten i att förbereda hårda sanktioner mot Ryssland. Sådana sanktioner måste även omfatta gasledningen Nord Stream 2, framhöll vissa ledamöter.

De påpekade också att orsaken till Rysslands aggressivitet inte är Natos expansion utan att det snarare är styrkan i de demokratiska samhällenas värden och attraktionskraft som skrämmer Rysslands president Vladimir Putin och Kreml. Vissa ledamöter kritiserade också EU för att vara alltför tvetydigt i sin hantering av relationerna till Ryssland, medan andra betonade att Europa måste följa upp sina ord med handling för att slå tillbaka mot den ryska aggressionen.

Du kan se plenardebatten igen här (16.02.2022)

Mer information

Europaparlamentets multimediecentrum: ljud- och bildmaterial för journalister

På onsdagen debatterade ledamöterna de senaste ansträngningarna för att minska Rysslands militära hot mot Ukraina © European Union 2022 - EP