Sambandet mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/demens fokus för ny studie
– En åldrande befolkning gör att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Förekomsten av sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Sjukdomen drabbar cirka10 procent av alla kvinnor och 20 procent av alla män i åldern 30–60, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.
När det gäller demenssjukdom har hittills tolv olika modifierbara riskfaktorer identifierats, som tillsammans beräknas orsaka 40 procent av alla demensfall. Enligt Eva Lindberg finns flera studier som pekar på att också obstruktiv sömnapné är en riskfaktor. Men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar.
– Studiens syfte är att studera sambandet mellan obstruktiv sömnapné och kognition. Om projektet kan identifiera en ny orsak till kognitiv nedsättning har vi identifierat en behandlingsbar riskfaktor vilket skulle få stor betydelse, framhåller Eva Lindberg.
Forskarna bakom den nya studien visade nyligen att obstruktiv sömnapné under REM-sömn är kopplat till åderförkalkning. Nu är hypotesen att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed medföra sänkt kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet medför stigande blodtryck under natten som i sin tur påverkar kognitionen och att det främst är sömnapné under REM-sömn som har denna effekt. Projektet tar avstamp i två olika studier där deltagare fått göra nattlig andningsregistrering, där bland annat befolkningsstudien SCAPIS ingår.
– Om sömnapné under REM-sömn har betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre individer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer av sömnapné, menar Eva Lindberg.
Nota bene: Forskningsstudien finansieras med ett anslag från Hjärt-Lungfonden på 3,6 miljoner kronor.
För mer information/intervju, kontakta:
Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; eva.lindberg@medsci.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum