“Sänkta hastigheter en av de viktigaste åtgärderna för att nå nollvisionen”

Runt 250 till 300 personer omkommer i trafiken i Sverige varje år. Enligt Trafikverket skulle uppskattningsvis runt 80 av de liven skonas om alla höll hastighetsbegränsningarna. Trafikverkets siffror visar också att risken att omkomma i en trafikolycka tydligt korrelerar med det involverade fordonets körhastighet – oavsett om det rör sig om kollisioner mellan bilar, eller mellan bilar och fotgängare eller cyklister. Risken för svåra till dödande skador är högst på 70–90-vägar.

Just vad gäller säkerheten för fotgängare och cyklister som vistas i trafiken visar Ifs egen statistik också klart och tydligt att de hastighetssänkningar som företagits i tätorter under den senaste tioårsperioden haft en positiv effekt med mindre allvarliga skador på vägar där hastigheten sänkts från 50-60 km/h till 30 eller 40 km/h.

I takt med hastighetssänkningen har exempelvis andelen medelsvåra till svåra skador för cyklister minskat med drygt 20 procent.

- Allt som allt är åtgärder för hastighetssänkningar en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att nå nollvisionen. När det gäller fotgängare och cyklister ser vi att allvarlighetsgraden i personskadorna är starkt kopplade till hastigheten, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Trafikmiljön runt skolor särskilt utsatt

Ett särskilt utsatt område är trafiksituationen runt skolor. Enligt Ifs årliga rektorsundersökning är en majoritet av Sveriges rektorer oroliga över trafikmiljön vid deras skolor, och nästan en tredjedel av dem säger sig ha upplevt en trafikincident- eller olycka i sitt arbete.

- If har länge förespråkat åtgärder för att stärka trafiksäkerheten vid skolorna. Det kan handla om trafikskyltar med uppmaningar om att sänka farten eller hastighetsdisplayer, inflikar Irene Isaksson-Hellman, och påpekar därtill att If också försökt stärka trafiksäkerheten på dessa platser ytterligare med en GPS-app som automatiskt växlade till en barnröst när fordonet befann sig i närheten av en skolmiljö.

Även biltillverkarna har uppmärksammat problemet med höga hastigheter. I förra veckan aviserade Volvo Cars att man undersöker hur en kombination av smart hastighetsstyrning och så kallad ”geofencing” automatiskt skulle kunna begränsa hastigheterna i närheten av utsatta platser.

- Det är ett lovvärt initiativ. Om en sådan teknik fanns tillgänglig och om man får det att fungera smidigt vore det såklart ett stort steg i rätt riktning för trafiksäkerheten, avslutar Irene Isaksson-Hellman.

Underlag

Resultat från Ifs rektorsundersökning, 2018. Andel av rektorer som

- Anser att trafiksäkerheten är ett problem, 60 %

- Har varit med om en trafikincident eller olycka, 28 %

- Är oroliga för att något allvarligt ska inträffa, 63 %

- Anser att kommunen gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö, 38 %

- Anser att föräldrar är den största trafikrisken, 45 %

- Anser att föräldrars attityder till trafikreglerna har försämrats de senaste åren, 23 %

- Anser att föräldrar håller för höga hastigheter utanför skolorna, 36 %

- Anser att föräldrar lämnar sina barn på trafikfarliga platser, 44 %

Enkätundersökningen genomfördes under april-maj 2018 i Ifs regi. 1 053 grundskolerektorer deltog.