Satsa på platsförbättringar för säkrare vardag

Det måste bli sämre innan det kan bli bättre. Det uttrycket har jag hört många gånger det senaste året när jag pratat med människor som arbetar mot brott. Många beslutsfattare märker i sin vardag inte av det som dagligen drabbar många människor runt om i landet. I senaste Trygghetsbarometern som Svensk Handel publicerade noterar de en uppgång med butiksstölderna med hela nio procent sedan förra kvartalet, samt att mindre än en tredjedel av de drabbade butikerna numer väljer att polisanmäla stölder i butiken eftersom det inte tjänar något till.

Lägg till detta ett osäkert läge i politiken, i skrivande stund vet ingen hur den kommande regeringen kommer att se ut och än mindre om den kommer att ha några mandat. Det vi vet är att riksdagen stödjer arbetet mot brott i butik och att det där kommer att finnas vägar framåt. Vad man också kan vara säker på är att även om det blir full fart i den politiska verkstaden redan i morgon, med mer resurser till polisen, och nya, fungerande, incitament för att söka utbildningen och sedan stanna kvar på jobbet, så kommer det att dröja många år innan Sverige har den nivå på polisen som är önskvärt. Samma sak gäller de förändringar i lagar och praxis som krävs för att komma tillrätta med brotten i butik. Det är förändringar som tar, och bör ta, lång tid att genomföra. Saken är den att de förändringar som måste komma skulle ha påbörjats för 20 år sedan.

Det är inte så att jag vill svartmåla och få dig som läser detta att tappa sugen. Men att se nyktert och realistiskt på förutsättningarna är en grund för att kunna ta beslut som leder framåt. Inom Livsmedelshandlarna har vi den senaste tiden börjat titta på andra åtgärder. Vad kan vi som bransch och vad kan medlemmarna göra för att förebygga och minimera brott i butik? I grunden är nog alla överens om att en av de saker som staten ska göra för de skattepengar den tar, är att erbjuda medborgare och företag skydd mot kriminella. Det är en del av de som ibland kallas samhällskontraktet. Det tar därför emot, väldigt mycket, att börja tänka tanken att man trots ett av världens högsta skattetryck ändå står ensam i kampen mot den brottslighet som drabbar den egna butiken.

I andra länder och städer, Holland, New York, och Frankrike till exempel har man under ett antal år arbetat enligt en metod som heter BID, Business Improvement District. Det innebär att kommunen, polisen, näringsidkare och boende går samman inom ett område och tillsammans vidtar en rad åtgärder för att göra det svårare för kriminella att verka. I många fall har detta fungerat bra och tanken på att pröva detta i Sverige har nu börjat komma. Både försäkringsbolag och kommuner ser vinster med detta och för företagen (under förutsättning att alla företag inom området är med, dvs ingen frivillighet) kan det till och med innebära både minskade kostnader och minskad kriminalitet.

Livsmedelshandlarna kommer inför 2019 att lära sig mer om detta och se hur vi kan medverka i att nya tankar blir tänkta och att nya metoder blir prövade. Vad tycker du, hör gärna av dig med din tankar och synpunkter.

Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.