Simulator går att använda som komplement till förarprovet

Trafikverket, är uppdragsgivare och finansiär till projektet, har ett långsiktigt mål att säkerställa att nya förare har både rätt kunskap och den självinsikt som krävs för att vara säkra bilförare. Unga förare (18–24 år) med relativt nytaget körkort är överrepresenterade både i olycksstatistiken, speciellt i singelolyckor, och när det gäller återkallade körkort. Återkallelserna har ökat med över 27 procent de senaste fem åren. Mellan 2012 och 2016 inträffade 27 180 singelolyckor i Sverige där förare eller passagerare dog eller skadades. I mer än vart tredje fall var föraren mellan 18–24 år.

Trafikverket och Transportstyrelsen har efter en vikande godkännandegrad av förarproven diskuterat användning av körsimulatorer för vissa moment i förarutbildningen och förarprovet. I en förstudie av samma forskare framkom det att både förarprövare och trafiklärare är positiva till körsimulatorer som ett komplement till nuvarande utbildning och förarprov. Den aktuella rapporten ”Simulator som komplement till förarprovet - En väg mot mer trafiksäkra och riskmedvetna förare” tillsammans med en tidigare publikation av Birgitta och Helena hör till projektet som följde efter förstudien. Målet är att bygga vidare på förstudien och ta ännu ett steg mot en möjlig användning av simulatorer vid förarutbildning och förarprov.

Simulatorer är välkända och accepterade metoder för forskning och utbildning inom olika transportslag, men det har sedan länge efterfrågats mer forskning kring hur simulatorträning kan användas för att förbättra förares förmågor och beteenden vad gäller trafiksäkerheten. Holland, Tyskland och England var tidigt ute med att använda körsimulatorer i förarutbildningen, men i Sverige finns endast några få trafikskolor som erbjuder det.

–Det händer oftast inte så mycket under förarprovet och inspektörerna har då svårt att testa svåra riskfyllda situationer, till exempel interaktionen med oskyddade trafikanter, omkörning och halt väglag. Andra situationer som till exempel undvikande av kollision, är direkt olämpliga och farliga att träna på i verkligheten. Dessa situationer går däremot utmärkt att göra i simulatorn, säger Helena.

Screeningen, med hjälp av simulatorn och förarprovet på Trafikverket är två olika test som mäter olika saker och idén med screeningtestet är att identifiera förare som inte är redo för förarprovet. Det handlar alltså varken om att ersätta förarprovet med ett simulatortest eller om att validera det ena testet mot det andra, utan om att med hjälp av två olika test öka möjligheten att upptäcka riskfyllt körbeteende och se om föraren är lämplig. För att möjliggöra mätning av körprestation och riskmedvetenhet i moment som normalt är svåra att testa vid ett förarprov utvecklades ett screeningtest för genomförande i simulatormiljö. Totalt deltog 70 körkortsaspiranter. Samtliga hade utbildats på samma trafikskola i Linköping och genomförde screeningtestet några dagar före sitt förarprov. Resultatet blev endast tillgängligt för forskargruppen och därmed varken för deltagarna, deras utbildare eller förarprövarna.

Den cirka 30 minuter långa simulatorkörningen bestod av landsväg, stadstrafik och motorväg. Totalt 16 händelser ingick i screeningen och samtliga var av en sådan karaktär att ett underkännande på en enda av dem resulterade i underkänt screeningtest och samtliga är svåra att pröva vid ett förarprov. Varje händelse hade tydliga kriterier för godkänt eller underkänt, och krävde inte någon värdering eller tolkning av resultaten.

Resultaten visar att många förare som i screeningstestet fick underkänt på grund av för riskfyllt beteende ändå blev godkända i förarprovet (41 %). Självvärderingen visar att förarna generellt värderar sin prestation som medelmåttig eller bättre, även i de händelser där flest deltagare fick underkänt. Detta bekräftar de brister i självvärdringsförmåga som är välkänt bland unga förare. Trots att upplevd risk bedömts som högre än medelmåttig i fler än hälften av händelserna visar resultaten på stora brister i riskmedvetenhet. Det fanns även de som inte blev godkända i förarprovet, men blev det i screeningtestet.

–Det viktigaste resultatet är att vi kan identifiera personer som inte är redo att vara självständiga förare och som vi inte vill ha i trafiken, de som behöver träna mer och få insikt om möjliga risker. För att träna på självvärdering och riskbedömning kan en körsimulator användas som ett pedagogiskt hjälpmedel där utbildare och körkortstagare tillsammans kan titta på och diskutera händelser i efterhand, säger Birgitta.

Helena och Birgitta kommer driva arbetet vidare i ett femårigt doktorandprojekt som startades med stöd av Trafikverket januari 2023. Aktiviteter som ingår i doktorandprojektet är kunskapsöversikt gällande Europa, en longitudinell studie över effekten med simulatorträning, metodutveckling tillsammans med simulatortillverkare samt jämförande studie för att validera godkännandegrad mellan olika screeningtester. Ett arbete med pedagogisk återkoppling till elev och trafikskola ingår också.

Rapport Simulator som komplement till förarprovet - En väg mot mer trafiksäkra och riskmedvetna förare (2023, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) 

Text: Tiina Mauritzell/VTI