Akademiska sjukhuset

Skåne universitetssjukhus och Akademiska granskar varandra för en mer barnanpassad vård

Dela

Skånes universitetssjukhus har tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsalas barnrättsombud utvecklat ett koncept för utvärdering och utveckling av en mer barnanpassad vård. Genom att granska varandras verksamheter utifrån olika kriterier får sjukhusen dels en nulägesbild och dels en grund för att utveckla arbetet ytterligare.

Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).

Tidigare i år föreslog regeringen att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. När patientlagen trädde i kraft 2015 innebar det en förstärkning av barns och ungas rättigheter inom sjukvården. Barns och ungdomars ställning i sjukvården stärks även av att många sjukhus i landet arbetar efter NOBAB:s standard (Nordiskt nätverk för Barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård). Men hur barnvänlig är egentligen svensk sjukvård?

– Det är lätt att säga att vi arbetar efter barnkonventionen eller NOBAB:s standard och att vi följer patientlagen. Men hur gör vi och hur bra är vi på att anpassa våra verksamheter utifrån barns och ungas behov? undrar Ann Elmqvist Fridh, enhetschef på Skånes universitetssjukhus.

För att kunna ge svar på frågorna har företrädare för Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset och Region Uppsalas barnrättsombud arbetat fram ett koncept som bygger på kollegial granskning. Kriterier har tagits fram som spänner över ett brett fält: vårdprocesser och organisation, miljö, trygghet och delaktighet, lärande och inflytande samt rättigheter.

– Vi har tagit fram mätbara kriterier och kopplar dessa till vad en organisation faktiskt gör. Det handlar om att visa hur barns och ungas bästa manifesteras i allt från våra arbetssätt till styrande dokument, säger Ann Elmqvist Fridh.

Kriterierna står i fokus när företrädare för verksamheter som vårdar barn sedan granskar varandra. Inför granskningen intervjuas även barn och unga som har erfarenheter av de berörda verksamheterna. SUS genomförde den 15 mars en första granskning på Akademiska sjukhuset, den 22 mars granskade sedan Akademiska Skånes universitetssjukhus.

– Själva granskningen är en ögonöppnare och resultatet kan direkt användas i utvecklingsarbetet och för att visa vilka behov som finns, säger Britt-Marie Frost, sektionschef för barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset.

Vid granskningen på SUS lyfte Akademiska sjukhuset bland annat fram strukturen för barnrättsarbetet som en styrka men pekade samtidigt på att det trots detta behövs en stärkt struktur för barnrättsliga perspektiv i organisationens beslut. Resultatet av granskningarna blir en rapport som utifrån kriterierna visar hur barnanpassad vården är på respektive sjukhus och vad verksamheterna behöver utveckla.

– Det är en grund som kan användas för att gå vidare och göra ett utvecklingsarbete i den egna organisationen, säger Ann Elmqvist Fridh.


För mer information kontakta:

Ann Elmqvist Fridh, enhetschef lekterapi, Skånes universitetssjukhus, 046-17 82 32
Britt-Marie Frost, sektionschef, barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset, 0706-11 31 64
Johan Kaarme, barnläkare, 0707-94 09 41

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer20.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården13.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie7.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer1.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum