Akademiska sjukhuset

Skåne universitetssjukhus och Akademiska granskar varandra för en mer barnanpassad vård

Dela

Skånes universitetssjukhus har tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsalas barnrättsombud utvecklat ett koncept för utvärdering och utveckling av en mer barnanpassad vård. Genom att granska varandras verksamheter utifrån olika kriterier får sjukhusen dels en nulägesbild och dels en grund för att utveckla arbetet ytterligare.

Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).

Tidigare i år föreslog regeringen att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. När patientlagen trädde i kraft 2015 innebar det en förstärkning av barns och ungas rättigheter inom sjukvården. Barns och ungdomars ställning i sjukvården stärks även av att många sjukhus i landet arbetar efter NOBAB:s standard (Nordiskt nätverk för Barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård). Men hur barnvänlig är egentligen svensk sjukvård?

– Det är lätt att säga att vi arbetar efter barnkonventionen eller NOBAB:s standard och att vi följer patientlagen. Men hur gör vi och hur bra är vi på att anpassa våra verksamheter utifrån barns och ungas behov? undrar Ann Elmqvist Fridh, enhetschef på Skånes universitetssjukhus.

För att kunna ge svar på frågorna har företrädare för Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset och Region Uppsalas barnrättsombud arbetat fram ett koncept som bygger på kollegial granskning. Kriterier har tagits fram som spänner över ett brett fält: vårdprocesser och organisation, miljö, trygghet och delaktighet, lärande och inflytande samt rättigheter.

– Vi har tagit fram mätbara kriterier och kopplar dessa till vad en organisation faktiskt gör. Det handlar om att visa hur barns och ungas bästa manifesteras i allt från våra arbetssätt till styrande dokument, säger Ann Elmqvist Fridh.

Kriterierna står i fokus när företrädare för verksamheter som vårdar barn sedan granskar varandra. Inför granskningen intervjuas även barn och unga som har erfarenheter av de berörda verksamheterna. SUS genomförde den 15 mars en första granskning på Akademiska sjukhuset, den 22 mars granskade sedan Akademiska Skånes universitetssjukhus.

– Själva granskningen är en ögonöppnare och resultatet kan direkt användas i utvecklingsarbetet och för att visa vilka behov som finns, säger Britt-Marie Frost, sektionschef för barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset.

Vid granskningen på SUS lyfte Akademiska sjukhuset bland annat fram strukturen för barnrättsarbetet som en styrka men pekade samtidigt på att det trots detta behövs en stärkt struktur för barnrättsliga perspektiv i organisationens beslut. Resultatet av granskningarna blir en rapport som utifrån kriterierna visar hur barnanpassad vården är på respektive sjukhus och vad verksamheterna behöver utveckla.

– Det är en grund som kan användas för att gå vidare och göra ett utvecklingsarbete i den egna organisationen, säger Ann Elmqvist Fridh.


För mer information kontakta:

Ann Elmqvist Fridh, enhetschef lekterapi, Skånes universitetssjukhus, 046-17 82 32
Britt-Marie Frost, sektionschef, barncancervård, Akademiska Barnsjukhuset, 0706-11 31 64
Johan Kaarme, barnläkare, 0707-94 09 41

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Johan Kaarme, Martin Price (barnrättsombud i Region Uppsala), Monica Axelsson (enhetschef Akademiska sjukhuset), Cecilia Persson (verksamhetsutvecklare Skånes universitetssjukhus/SUS), Ann Elmqvist-Fridh (enhetschef på SUS).
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska först i Skandinavien med kateterburen operation av hjärtklaffar vid hormonproducerande cancer22.2.2021 12:45:00 CETPressmeddelande

Thoraxkirurger på Akademiska sjukhuset har för första gången i Skandinavien utfört ett dubbelt hjärtklaffsingrepp med kateterteknik på en patient som tidigare genomgått öppen hjärtkirurgi för klaffsjukdom relaterad till neuroendokrin tumörsjukdom. Metoden innebär ökade möjligheter till andragångsoperationer av hjärtklaffarna för denna patientgrupp.

Patienter ger högre betyg till Akademiska17.2.2021 08:15:00 CETPressmeddelande

En attitydmätning hösten 2020 visar att patienter som besökt Akademiska ger sjukhuset högre betyg än i en jämförbar mätning våren 2017. Det gäller i stort sett alla punkter, men skillnaden är störst vad gäller miljön, såsom lokalernas standard och en trivsam miljö. Även tillgängligheten uppskattas. 60 procent upplevde inga eller små problem med väntetiderna trots den höga beläggningen under pandemin.

Stora förändringar i covidvården sedan pandemin startade15.2.2021 08:15:00 CETPressmeddelande

Sedan coronapandemin bröt ut våren 2020 fram till december vårdades cirka 1 400 patienter på Akademiska sjukhuset för covid-19. För de svårast sjuka har ny kunskap lett till stora förändringar. Personalen har lärt sig mer om hur andningssvikten skiljer sig från andra infektionssjukdomar vilket påverkar när syrgas sätts in. En annan skillnad är att man numera ger högre doser heparin mot blodproppar. Inom intensivvården har vårdtiden blivit kortare jämfört med våren 2020.

Kraftig ökning av digitala vårdbesök på Akademiska8.2.2021 08:15:00 CETPressmeddelande

Coronapandemin har bidragit till en kraftig ökning av digitala vårdbesök på Akademiska sjukhuset, från 453 stycken 2019 till drygt 14 700 i fjol. Under 2020 genomfördes flest videovårdmöten inom psykiatri följt av barnsjukhuset och rehabilitering/smärtcentrum. Utvecklingen har påskyndats av ambitionen att minska risken för smittspridning, men det handlar också om att möta önskemål från patienter om ökad flexibilitet och tillgänglighet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum