Smärtombud ska återinföras på Akademiska

– Med rätt smärtbehandling kan vi minska lidande och komplikationer såsom försämrad sårläkning, lunginflammation och trycksår. Det minskar risken för vårdskador och förlängda vårdtider, men också att patienter utvecklar kronisk smärta. Smärtombud har en nyckelroll i arbetet med personcentrerad smärtbehandling. Ytterst handlar det om god vård för patienten, patientsäkerhet och vårdkvalitet, säger Eva Ånnhagen, vårdutvecklare på vårdkvalitetsenheten, Akademiska sjukhuset.
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker vård akut. Även efter en operation kan otillräcklig smärtlindring försena återhämtningen. Eva Ånnhagen betonar att SKR:s nationella patientenkät visar att patienterna själva tycker att det är viktigt med bra smärtlindring, och att detta påverkar hur hela vårdtillfället upplevs. Detta bekräftas i en ny avhandling i Uppsala om personcentrerad smärtbehandling för patienten med akut buksmärta.
Författaren till avhandlingen är Therese Avallin, omvårdnadsledare inom kirurgi på Akademiska. Hon beskriver personcentrerad smärtbehandling som ett led i arbetet för personcentrad vård där patientens grundläggande vårdbehov tillgodoses. Vården innebär att man utgår från varje persons unika behov och förutsättningar när vården planeras, utförs och utvärderas. Här, menar hon, spelar smärtombuden en nyckelroll som kunskapsbärare för hur vårdpersonalen kan arbeta för att ge en personcentrerad smärtbehandling. Smärtupplevelsen och därför även behandlingen, består av flera delar och är både fysisk och känslomässig.
– Den känslomässiga upplevelsen kan vi inte mäta oss till och här blir det personcentrerade förhållningssättet viktigt för att guida patienten till att vara delaktig. Kunskap hos både personal och patient kring de olika delarna är avgörande för att lyckas med behandlingen, där såväl trygghet och information som läkemedel ingår, förklarar hon.
Smärtombud är sjuksköterskor (ansvariga) och undersköterskor med specialintresse för smärta, som arbetar på enheter där patienter med smärta vårdas eller där patienter riskerar att utsättas för smärtsamma undersökningar eller behandlingar. På Akademiska infördes smärtombud över hela sjukhuset 1994 men avvecklades 2014/2015. Att funktionen nu återuppstår har flera förklaringar. En stavas coronapandemin.
– Pandemin gjorde det tydligt att sjuksköterskans kompetens inom ett specifikt område inte kan ersättas av annan kompetens eller prioriteras bort utan att patienten blir lidande på grund av att omvårdnadsbehoven inte tillgodoses. När personal flyttades runt och stretchades innebar det att det kunde saknas både kunskap och tid för att kunna möta patientens vårdbehov, vilket blev en stor stress för sjuksköterskan. Smärtbehandling är ett av de behoven där det blev svårt att hinna fråga patienten om de hade ont eller om smärtlindringen fungerade, säger Therese Avallin och fortsätter:
– Smärtombud har funnits mer eller mindre aktiva på kirurgen även efter att funktionen lades ner centralt då smärta är ett ständigt närvarande behov att lindra hos våra patienter. Att ansvaret nu återinförs på hela sjukhuset är mycket positivt för möjligheterna att undvika att patienter lider av smärta i onödan.
Till hösten är målet att Akademiska ska ha funktionen på alla vårdavdelningar; helst ett team bestående av sjuksköterska som smärtansvarig och undersköterska som ombud, som tillsammans med ansvarig läkare driver arbetet på den egna enheten.
– Teamet bjuds in till regelbundna nätverksträffar arrangerade av en utbildningsansvarig sjuksköterska på smärtcentrum, berättar Lotta Meuller Danielsson, avdelningschef smärtmottagningen. Hittills har 42 smärtombud anmält sig och planen är fyra nätverksträffar per år på olika teman. Vid senaste mötet 5 maj var temat kronisk smärta. En nätbaserad utbildning är också på gång.
De teambaserade arbetssätten är en grund i personcentrerad vård. Teamronden som används på kirurgen syftar till att vårdpersonal och patient har en gemensam förståelse för patientens vårdbehov och vårdplan, inkluderar smärtbehandlingen och är ett exempel på sådant arbetssätt. Therese avslutar:
– Personcentrerad vård handlar om att tillvarata allas kunskap och resurser, även patientens, vilket är inte bara lagstadgat utan framför allt har visat ge vård med hög kvalitet. Att tillgodose patientens behov av smärtbehandling med hjälp av personcentrerad vård är av stor betydelse för både patienter, personalen och organisationen. Att återinföra smärtombuden kan vara ett viktigt steg i detta arbete.
FAKTA: Smärtombud
Initiativet till smärtombud togs ursprungligen av Riksföreningen mot Smärta som bildades 1991 av engagerade och smärtintresserade sjuksköterskor. 2009 bytte föreningen namn till Sveriges sjuksköterskor inom området smärta (SSOS). Föreningens mål är att vara en mötesplats för sjuksköterskor som är intresserade av smärta, behandling av smärta och omvårdnad. Genom utbildning, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vill föreningen verka för ett gott omhändertagande av människor med smärta.
FAKTA: Smärtombudens ansvar
• Verka för att smärtskattning, smärtanalys och smärtbehandling utförs,
dokumenteras samt utvärderas kontinuerligt
• Verka för att lokala riktlinjer följs
• Verka för en individuell, målinriktad och patientsäker smärtbehandling
• Sprida kunskap, stötta och informera kollegor samt studenter
• Bör inneha fördjupad kunskap om avancerade smärtbehandlingsmetoder (ex.
PCA, EDA) och aktuell medicinteknisk utrustning (ex. TENS, smärtpump) vid den
egna verksamheten samt kunna stötta kollegor i handhavandet
• Vara en förmedlande länk mellan lokal smärtenhet och den egna arbetsplatsen
• Delta vid smärtombudsträffar
Källa: Sveriges sjuksköterskor inom området smärta (SSOS)
För mer information/intervju, kontakta:
Eva Ånnhagen,vårdutvecklare på vårdkvalitetsenheten, Akademiska sjukhuset;
eva.annhagen@akademiska.se
0186119913
Therese Avallin, disputerad specialistsjuksköterska, omvårdnadsledare inom kirurgi, Akademiska sjukhuset
therese.avallin@akademiska.se
0704250227
Ann-Charlotte Meuller Danielsson, avdelningschef smärtmottagningen, Akademiska sjukhuset;
Ann-charlotte.mueller.danielsson@akademiska.se
0705785972
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling25.5.2023 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska ges, så kallad targetritning. Bakgrunden är ett utökat samarbete mellan klinikerna. Akademiska har även pågående diskussioner om samarbeten med andra onkologkliniker inom sjukvårdsregionen.
Födande kvinnor uppskattar bad och lustgas som smärtlindring25.5.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan två år erbjuder förlossningen på Akademiska sjukhuset bad som alternativ smärtlindring tillsammans med lustgas. En utvärdering visar att detta uppskattas av många födande kvinnor. Antalet vattenfödslar är cirka två per vecka, men betydligt fler kvinnor använder badet som smärtlindring utan att föda i badet.
Akademiska får nationellt ansvar för gendermatoser och svåra hudsymtom24.5.2023 16:22:44 CEST | Pressmeddelande
Som enda sjukhus i landet får Akademiska/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för en grupp ärftliga hudsjukdomar, gendermatoser. Jämte fyra andra universitetssjukhus får Akademiska också nationellt ansvar för svåra hudsymtom. Besluten om att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj.
Akademiska barnsjukhuset får nationellt ansvar för tarmrehabilitering för barn24.5.2023 16:21:48 CEST | Pressmeddelande
Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för tarmrehabilitering för barn upp till 18 år. Beslutet, som togs av nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj, innebär att vården koncentreras till fyra universitetssjukhus. Det som omfattas är rehabilitering vid kronisk tarmsvikt, medfödda tarmsjukdomar och oklara sjukdomstillstånd i tarmen.
Nya läkemedel mot SLE ses som ett genombrott10.5.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
SLE är en kronisk reumatisk systemsjukdom som är komplicerad och svårbehandlad. Många läkemedel, exempelvis cellhämmande preparat, bygger på rätt enkla principer med otillräcklig effekt och i många fall biverkningar. I år har två nya läkemedel registrerats i Sverige, ett är en antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen, det andra en behandling mot njurinflammation vid SLE. Detta uppmärksammas i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum