Rymdstyrelsen

Solenergi från rymden

Dela

Kan solenergi från rymden vara lösningen på våra energiproblem på jorden? Den europeiska rymdorganisationen, ESA, undersöker just nu möjligheterna. I november tar ESAs medlemsländer beslut om de ska finansiera arbetet.

Illustration av solpaneler i rymden. Bild: Andreas Treuer/ESA
Illustration av solpaneler i rymden. Bild: Andreas Treuer/ESA

I tider med skenande energipriser och för stora koldioxidutsläpp är energifrågan ett hett ämne och behovet att öka produktionen av grön el inom Europa är stort. Därför pågår just nu ett arbete inom den europeiska rymdorganisationen ESA för att undersöka om solpaneler i rymden kan vara en lösning på kontinentens energiproblem.  

ESAs projekt med solenergi från rymden kallas Solaris. Målet är att undersöka hur effektivt och lönsamt solenergi kan bli i framtiden. ESAs förhoppning är att medlemsländerna, däribland Sverige, ska vilja vara med och finansiera projektet och i november tas ett beslut i ESAs råd, vars uppgift är att fastställa rymdorganisationens prioriteringar och finansiering för de kommande åren.  

Rymdbaserad solenergi är inte science fiction. Den är baserad på befintliga tekniska och fysiska principer och forskningen har aktualiserats av Europas mål på en övergång till en koldioxidutsläppsvärld till 2050.

Tanken är att satelliter med solpaneler ska kretsa i geostationära banor runt jorden. Det vill säga så långt ut att de snurrar runt jorden i samma hastighet som planeten har runt sin egen axel. På så sätt kan satelliten hela tiden befinna sig på samma plats på himlen sett från oss nere på jorden. Det är samma sätt som satelliterna för TV-sändningar fungerar idag.

Energin som fångas upp på marken ska skickas till jorden med hjälp av mikrovågor till mottagarstationer, där de omvandlas till elektricitet och matas in i det lokala nätet för bostads- eller industribruk.  Den största utmaningen är att solenergisatelliterna och mottagarstationerna måste vara oerhört stora för att kunna leverera ekonomiskt lönsamma nivåer av solenergi. En enda solenergisatellit i omloppsbana skulle behöva vara över en kilometer tvärs över. Dessutom lär det krävas många uppskjutningar för att montera en solenergisatellit på många tusen ton.  

De höga uppskjutningskostnaderna har tidigare gjort att solenergisatelliter inte ansetts ekonomiskt försvarbara. Men förutsättningarna har ändrats. En enda satellit av den planerade storleken skulle ge energi motsvarande ett kärnkraftverk, som kan försörja mer än en miljon hushåll. Det skulle krävas mer än sex miljoner solpaneler på jordens yta för att generera samma mängd energi.

ESA hoppas att solpaneler i rymden kan vara en lösning på europas energiproblem. Dessutom är tanken att Solaris ska bidra till teknisk utveckling, av till exempel högeffektiva solceller och trådlös kraftöverföring. Denna kunskap är viktig för såväl rymden som jorden.

Förhoppningen är även att göra Europa till en nyckelspelare i den internationella kapplöpningen om att hitta energilösningar för att begränsa klimatförändringarna.

Läs mer om solpaneler i rymden här

Nyckelord

Bilder

Illustration av solpaneler i rymden. Bild: Andreas Treuer/ESA
Illustration av solpaneler i rymden. Bild: Andreas Treuer/ESA
Ladda ned bild
Bild. ESA
Bild. ESA
Ladda ned bild

Länkar

Om

Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen
Box 4006
171 04 Solna

08-40 90 77 00https://www.rymdstyrelsen.se/

Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet

Rymdstyrelsen är myndigheten som stödjer rymdforskning och utveckling i Sverige. Vi företräder Sverige i internationella rymdorganisationer och arbetar för att sprida kunskap om och skapa intresse för rymden. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet.

Läs mer om myndigheten på Rymdstyrelsen.se

Följ Rymdstyrelsen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Rymdstyrelsen

Första bilderna från den svenska forskningssatelliten Mats10.11.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Den 4 november sände den svensktillverkade forskningssatelliten Mats upp i rymden. Allt gick bra och nu har Mats levererat sina första bilder av atmosfären. Genom att studera jordens övre atmosfär kommer Mats att bidra till unik grundforskning om dynamiken i mesosfären och hur energi flyttas. Resultatet blir viktiga pusselbitar för att förstå det globala klimatsystemet och klimatförändringarna.

Nytt datum för uppsändningen av den svenska satelliten Mats28.10.2022 14:31:04 CEST | Pressmeddelande

På grund av väderförhållanden flyttas uppsändningsdatum för den svenska satelliten Mats till fredag den 4 november. Genom att studera de övre delarna av jordens atmosfär kommer Mats att bidra till unik grundforskning om dynamiken i mesosfären och hur energi flyttas. Resultatet blir viktiga pusselbitar för att förstå det globala klimatsystemet och för att förbättra prognoser för klimatförändringar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum