Jämställdhetsmyndigheten

Statistiken om lika lön bör jämföra likvärdiga yrken

Dela

För att bättre kunna verka för att kvinnors och mäns arbete värderas lika högt när det ska synas i lönekuvertet behövs en kompletterande mätmetod. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport.

– För att nå målet att kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete är det viktigt att kunna se hur kvinnodominerat arbete värderas i förhållande till icke kvinnodominerat arbete med likvärdiga arbetskrav. Den statistik som används för att jämföra löner på arbetsmarknaden behöver bli bättre för att kunna mäta detta, säger Eberhard Stüber, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

I förhållande till arbetet med Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är statistiken direkt missvisande. Där ska en statistisk indikator synliggöra löneskillnader gällande likvärdigt arbete, men i stället mäter den löneskillnader med utgångspunkt i lika arbeten. Indikatorn syftar till att kunna jämföra nationellt sammanställd lönestatistik mellan olika länder.

– Problemet uppstår när vi i Sverige ska samla in statistik för att titta på löneskillnaderna på nationell nivå. Vi skulle behöva jämföra olika yrken med likvärdiga kvalifikationskrav, till exempel barnmorskor med civilingenjörer eller socialsekreterare med försäljningschefer, för att närmare kunna visa på vilket sätt kvinnodominerat arbete innebär lägre lön. Men i dag kan vi inte se det, för alla jämförelser utgår från kvinnor och män som arbetar inom samma yrken, säger Eberhard Stüber.

I stället bedömer Jämställdhetsmyndigheten att det skulle vara bra att pröva en metod där yrken med likvärdiga kravnivåer grupperas ihop.

– När vi har tagit fram ett utkast till ett sådant mått blir löneskillnaden mellan kvinnodominerade yrken och övriga yrken nästan 20 procent. Genom att komplettera statistiken på denna punkt kan vi följa förändringar över tid av hur kvinnodominerade yrken värderas. Därmed skapas målbilder som anger var den bristande jämställdheten i lönesättningen är som mest uppenbar. Ansvaret för lönebildningen ligger hos arbetsmarknadens parter. Samtidigt finns ett tydligt jämställdhetspolitiskt mål som riksdagen har beslutat om, säger Eberhard Stüber.

Fakta: Lika lön för likvärdigt arbete i Sverige

Sverige ratificerade år 1962 ILO-konventionen 100 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde.

FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030 inkluderar att kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete. Indikatorn 8.5.1 har detta som målsättning.

I Sverige ansvarar arbetsmarknadens parter för lönebildningen, i regel i samspel mellan kollektivavtal som sluts på förbundsnivå och som därefter preciseras genom lokala överenskommelser.

Diskrimineringslagen ställer krav på enskilda arbetsgivare om att jämföra likvärdiga arbeten med utgångspunkt i kriterierna kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. De här begreppen finns även med i flera centrala lönekollektivavtal.

Indelning av likvärdiga yrken

När myndigheterna följer statistiken på den svenska arbetsmarknaden delas den in i 429 yrken. Jämställdhetsmyndigheten beskriver ett förslag på indelning i grupper. Yrkena i varje grupp bedöms ha likvärdiga krav i arbetet. Uppdelningen gör det möjligt att jämföra lönerna för de yrken där andelen kvinnor är mer än 60 procent med övriga yrken inom samma grupp.

Indelningen har skett enligt en metod som bygger på den så kallade JA-modellen. Metoden utgår från diskrimineringslagens kriterier för likvärdiga arbeten. Den tar bland annat fasta på ansvar, krav på att lösa problem och krav på utbildning.

Grupp A
Exempel på yrken: Verkställande direktör, kommundirektör
Gruppen har inga kvinnodominerade yrken.

Grupp B
Exempel på kvinnodominerat yrke: Personal- och HR-chef
Exempel på övriga yrken: Specialistläkare

Grupp C
Exempel på kvinnodominerat yrke: Barnmorska
Exempel på övriga yrken: Civilingenjör

Grupp D
Exempel på kvinnodominerat yrke: Socialsekreterare
Exempel på övriga yrken: Försäljnings- och marknadschef

Grupp E
Exempel på kvinnodominerat yrke: Grundskollärare
Exempel på övriga yrken: Mjukvaru- och systemutvecklare

Grupp F
Exempel på kvinnodominerat yrke: Förskollärare
Exempel på övriga yrken: Behandlingsassistent

Grupp G
Exempel på kvinnodominerat yrke: Banktjänsteman
Exempel på övriga yrken: Supporttekniker inom IT

Grupp H
Exempel på kvinnodominerat yrke: Undersköterska inom hemtjänst och äldreboende
Exempel på övriga yrken: Företagssäljare

Grupp I
Exempel på kvinnodominerat yrke: Undersköterska på vårdavdelning
Exempel på övriga yrken: Fordonsreparatör

Grupp J
Exempel på kvinnodominerat yrke: Barnskötare
Exempel på övriga yrken: Bussförare

Grupp K
Exempel på kvinnodominerat yrke: Servitör
Exempel på övriga yrken: Fastighetsskötare

Grupp L
Exempel på kvinnodominerat yrke: Butikssäljare inom dagligvaror
Exempel på övriga yrken: Lastbilsförare

Grupp M
Exempel på kvinnodominerat yrke: Städare
Exempel på övriga yrken: Restaurang- och köksbiträde

Jämställdhetsmyndigheten skriver om undervärderingen av kvinnodominerat arbete i den nya rapporten Ekonomisk jämställdhet (2022:2) som finns att ladda ner från myndighetens webbplats.

Se Bilaga 3: Indikator för likvärdigt arbete angående det förslag på indelning i grupper som Jämställdhetsmyndigheten återger.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Om

Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten

Göteborg

031-392 90 52https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/

Jämställdhetsmyndigheten är en statlig expertmyndighet som följer och analyserar utvecklingen inom jämställdhetsområdet. Myndigheten arbetar med att säkerställa att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får genomslag, genom att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

Följ Jämställdhetsmyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Jämställdhetsmyndigheten

Våld i nära relationer påverkar arbetsplatsen24.8.2022 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I en undersökning som Jämställdhetsmyndigheten har låtit göra framkommer det att våld i nära relation har en påverkan på arbetsförmågan och relationer på arbetsplatsen. En av deltagarna i undersökningen svarade: ”Jag blir en sämre kollega när jag mår dåligt, arbetsplatsen påverkas när man inte kan bidra till att skapa en god arbetsmiljö. Man är för absorberad av sig själv/relationen till partnern för att orka bry sig om andra”.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum